Tack så mycket, Ehinger!

@MagnusEhinger01

5 жыл бұрын

Varsågod så mycket! 😊

Hej Magnus! Har en fråga. Vid 5:10 så har du skrivit i tabellen koncentrationerna för HAc, H+ och Ac-, men det jag inte riktigt förstår är varför det finns 0,10 molar Ac-. HAc har väl inte reagerat innan protolysen? Borde det inte vara att HAc är 0,10 molar och att produkterna är 0 molar? Om så inte är fallet varför har väte jonen inte heller 0,10 molar?

@MagnusEhinger01

8 ай бұрын

Det för att i just det här exemplet startar vi med en lösning som både har 0,10M HAc och 0,10M Ac⁻, se från 4:15.

Hej Magnus. Jag undrar bara om dina böcker Kemi 1+2 går att få tag på som e-books ?. 😬🤔🤔👍👍

@MagnusEhinger01

Жыл бұрын

Nej, det tror jag tyvärr inte. Du kan själv gå in på NA förlags hemsida och kolla: naforlag.se/produkt-kategori/laromedel/gymnasium-och-vuxenutbildning/kemi/

Hej Magnus. När vet man om man ska göra om ml till dm3? Ser att du använder ml här trots att du multiplicerar med koncentrationen mol/dm3. Mvh Elin

@MagnusEhinger01

5 жыл бұрын

Vid spädningen som jag gör 10:50 delar jag en volym med en annan volym. Eftersom det blir ml/ml tar enheterna ut varandra. I det fallet spelar det alltså inte någon roll vilken volymsenhet som används, så länge det är samma enhet. För säkerhets skull kan du repetera hur man beräknar spädningar av lösningar med min videogenomgång på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/mol-och-stokiometri/spadning-av-losningar.html

Hej Magnus, jag har en fråga. Jag testade lösa sista exemplet själv innan jag tittade på din lösning, och då löste jag den genom att omvandla volymerna HAc och NaAc till dm^3 och beräkna pH enligt buffertformeln, jag använde inte spädningsformeln för att beräkna pH. och jag fick rätt svar. Får man alltså högre betyg om man använder spädningsformeln i sina beräkningar? eller har jag gjort fel men fick rätt svar av ett slump?

@MagnusEhinger01

Жыл бұрын

Det spelar ingen roll vilken metod du använder, båda är fullständigt likvärdiga.

Magnus du omvandla inte 20,0 ml till dm3? Ska man inte göra det?

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Du menar vid 9:40? Nej, då behövs inte det. Så länge jag har _samma_ enhet både i täljaren och nämnaren kommer de att ta ut varandra (du kan "stryka" dem), och då spelar det ingen roll om det är ml eller dm³.

Hej Ehinger! Jag undrar; HAc reagerar och blir till H+ Ac- men eftersom att NaOH (som inte räknas med i videon) faktist också finns, borde inte OH- och H+ reagera, så att det bildas H2O? Borde inte då pH bortse från att det faktist skapas H+ när de reagerar med OH- och skapar H20?

@sirmoon4

4 жыл бұрын

Insåg hur fel jag har precis, är den riktiga reaktionen istället; HAc + H20 H3O+ + NaAc?

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

@@sirmoon4 När ättiksyra protolyseras i vatten är det faktiskt tre olika reaktioner som sker samtidigt, och som balanserar varandra vid jämvikt. Huvudreaktionen är den här (ättiksyrans protolys): HAc + H₂O ⇌ Ac⁻ + H₃O⁺ Att den är den dominerande reaktionen har att göra med att ättiksyran, HAc, är den molekyl som är i störst koncentration. Men även följande reaktioner sker: H₂O + H₂O ⇌ H₃O⁺ + OH⁻ HAc + OH⁻ ⇌ Ac⁻ + H₂O De sker dock i mycket lägre omfattning. Natriumjonen reagerar i praktiken inte alls; den är bara åskådarjon.

@sirmoon4

4 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Nu förstår jag mycket bättre! Tack för svar! Uppskattas enormt.

För buffertformeln: När jag knappar in på miniräknaren -lg(1.8*10^-5)*(-lg(0,0400/0,0600) så får jag fel svar. Däremot får jag rätt svar när jag lägger -lg(1.8*10^-5)+(-lg(0,0400/0,0600). Till min slutsats antar jag att det är addition mellan dem men så som jag har förstått det är det alltid multiplikation när man inte har skrivit ut en symbol. Finns det något specialfall för logaritmer att man antar att det är addition?

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

Ja, logaritmer funkar så att de adderas snarare än att de multipliceras. Nu är jag inte mattelärare, så jag vet inte riktigt om jag förklarar det här på rätt sätt, men jag ska försöka. Om vi prövar att multiplicera två tiopotenser med varandra, så får vi till exempel såhär: 10³ · 10⁻¹ = 10² = 100 Potenserna adderas ihop, det vill säga 3 - 1 = 2. Om vi logaritmerar båda leden får vi istället: lg10³ + lg10⁻¹ = lg10² 3 - 1 = 2

@sirmoon4

4 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Enormt tack! Verkligen! Förstår helt nu!

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

@@sirmoon4 Fint! 😊

2:40 vid jämnvikt du förklarar att H+ minskar tillbaks till den nivå som den var innan men vad är det som händer med Ac-? Varför minskar koncentrationen av denna bas?

@MagnusEhinger01

5 ай бұрын

Det är för att när reaktionen HAc ⇌ H⁺ + Ac⁻ går åt vänster, så minskar både [H⁺] och [Ac⁻].

Hej Magnus! 1. Varför blir x ett väldigt litet tal när Ka är väldigt litet? Vid 06:49 i videon. 2. Är det alltid så att man kan anta att oxoniumjon koncentrationen är lika stor som Ka när dessa frågor framkommer? Det känns annars svårt att räkna ut x. 3. Hur vet du att Natriumacetat är basen?

@MagnusEhinger01

Жыл бұрын

1. När Ka är litet, så är det för att det är en svag syra. En svag syra protolyseras bara till liten del, och ju mindre den protolyseras, desto lägre blir Ka. Eftersom _x_ anger koncentrationen vätejoner (oxoniumjoner) som avgetts från syran blir _x_ också lägre, ju lägre Ka är. 2. Nej, det kan man inte alltid anta. Då får man istället beräkna _x_ algebraiskt, det vill säga lösa ut _x_ i ekvationen. Det blir en andragradsekvation, men den kan man antingen lösa med pq-formeln eller (ännu enklare) med miniräknarens funktion för att lösa andragradsekvationer direkt. 3. När ättiksyra protolyseras bildas acetatjoner: HAc ⇌ H⁺ + Ac⁻. I reaktionen åt vänster fungerar acetatjonen som bas, eftersom den tar upp en vätejon. Acetatjonen är därför den korresponderande basen till ättiksyran, se ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/syror-och-baser/syror-och-baser-ar-protolyter.html När natriumacetat löses i vatten bildas det acetatjoner: NaAc(s) → Na⁺(aq) + Ac⁻(aq). Eftersom det bildas acetatjoner blir detta basen.

@jasminemosavina21a12

Жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Tack för riktigt bra förklaringar!

8:18 Jag fattar inte riktigt det här. Vart försvinner gångertecknet mellan pKa och -lg(csyra/cbas)?

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Det är för att potenser fungerar så: När man multiplicerar två potenser med varandra, så är det lika med att man adderar potenserna. Till exempel 10¹ · 10² = 10^(1+2) - det blir alltså ett plustecken mellan potenserna. Då kan vi också skriva om x = 10¹ · 10² så blir log(x) = log(10¹) + log(10²). Och "p" i "pH", "pKa" och så vidare står ju för "-log[_]", så därför gäller logaritmlagarna även för detta.

@zululvivon2463

3 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 aha okej. Tack för hjälpen

@zululvivon2463

3 жыл бұрын

@@punlshedsnake8210 paaaaaaaag

Hej Magnus! Jag såg din video om buffert i kemi 1 videon men jag förstår inte riktigt hur du får rena acetstjonerna för att sedan tillsätta dem till bufferten, eftersom dem är lösta i vatten och H3O+ joner?. Vore jätte tacksam för svar!

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Det man gör är att man tillsätter acetatjonerna i form av en jonförening, till exempel natriumacetat.

@user-yf5zw1ez8w

3 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 okej tack s jätte mycket, också för att du kunde svara så snabbt

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

@@user-yf5zw1ez8w Varsågod, det var så lite, så! 😊

Hej, tar du i någon av dina videos upp metallerna och dess föreningar, gasformiga system och elektrokemiska processer som tillhör kemi 2? Hoppar man kanske alternativt över något av detta under kursens gång?

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

Här finns det tyvärr en ganska stor diskrepans mellan vad kursplanen säger och vad läromedlen tar upp (och en del lärare också gör; kanske för att man inte uppmärksammat att kurserna förändrades i den senaste gymnasiereformen, 2011; kanske för att man bara följer vad som står i läromedlet). Då flyttades nämligen gasformiga system över från kemin till fysiken, och man betonade mycket starkare biiokemin med metabola processer i cellen. (I det avseendet finns det kanske också fortfarande lärare som tycker att "det där med biokemi, det får biologilärarna ta".) Med det sagt menar jag att det är lämpligare att man tar upp metaller och deras föreningar i Kemi 1 i samband med att man går igenom det periodiska systemet: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/periodiska-systemet/nagra-grundamnen-i-grupp-13-14-och-15.html Jag tar också upp gasernas kemi i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/inaktuella/tre-faktorer-som-paverkar-gastrycket-allmanna-gaslagen.html Ytterligare lite resonemang om gasformiga jämvikter förekommer i bland annat de här videogenomgångarna: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/kemisk-jamvikt/berakningar-pa-jamviktssystem.html och ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/kemisk-jamvikt/nar-jamviktssystem-spads-eller-komprimeras-eller-temperaturen-andras.html

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

Även begreppet elektrokemi tas numera upp i kursplanen för Kemi 1, även om det fortfarande finns läromedel som har med det i Kemi 2.

@vincentonyeche7275

2 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Tackar Magnus :)

Tjenare Ehinger, jag har bara en fråga, hur kommer man fram till K-konstanten?

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Det man gör rent generellt är att man mäter eller på annat sätt tar reda på reaktanternas och produkternas koncentration vid jämvikt, som sedan beräknar man jämviktskonstatnen. Är det något särskilt exempel som du funderar på?

Måste man alltid använda sig av spädningsformelen när man ska beräkna koncentrationen för syra respektive bas?

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

Du ska _endast_ använda spädningsformeln när du ska beräkna någon form av spädning. Om du till exempel ska beräkna koncentrationen vid en titrering måste du istället fundera över stökiometriska förhållanden, som ibland är 1:1 (som när man titrerar saltsyra med natriumhydroxid; då kommer n(NaOH) = n(HCl) vid ekvivalenspunkten), men också kan vara t.ex. 2:1 (som när man titrerar svavelsyra med natriumhydroxid, då kommer n(NaOH) = 2n(H₂SO₄) vid ekvivalenspunkten).

Hej Magnus. Har en liten fråga när det kommer till en buffert av NH4+. NH4+ är en syra som jag får upp på google är starkare än korresponderande basen NH3. Varför blir det så att i en buffert där koncentrationerna är densamma av syra/bas att pH är typ 9.6 , alltså blir en basisk lösning? Har försökt hitta en titreringskurva på nätet för att försöka se halvtriteringspunkten men hittar inte en.

@MagnusEhinger01

9 ай бұрын

Nej, det stämmer inte att ammoniumjonen NH₄⁺ är starkare syra än vad den korresponderande basen ammoniak NH₃ är som bas. Vi har att pKa(NH₄⁺) = 9,24 och pKb(NH₃) = 4,76. (Kom ihåg att ju lägre pK-värde, desto starkare syra eller bas.) Därför blir en buffert som den du beskriver basisk.

@kristofferbjork8336

9 ай бұрын

@@MagnusEhinger01 helt magisk är du, stort stort tack🙏🙏

@MagnusEhinger01

9 ай бұрын

Tack själv! 😊

5:57 varför vid jämnvikt är koncentrationen H+ x istället för 0.10+x?

@MagnusEhinger01

5 ай бұрын

Det är för att startkoncentrationen [H⁺] var 0M, inte 0,10M.

2:09. Är Ac- koncentrationen så hög som den är pga att det även finns Natriumacetat i lösningen? dvs dess motsvarande salt? Räcker det med att endast skriva ut den svaga syran i en buffert? Ska man förstå att det indirekt finns ett motsvarande salt? Tack på förhand! :) Och vill bara säga att jag är otroligt tacksam att du tar dig tid att svara på mina frågor. Jag repeterar kemin inför universitetsplugg i vår! Dina videon är så lärorika!

@mr.ehingersbiology

4 жыл бұрын

Ja, det är på grund av natriumacetatens höga halt som även [Ac⁻] är så hög. I bufferten sker följande jämviktsreaktion: HAc ⇌ H⁺ + Ac⁻. Man får nog säga just precis så, att det är en buffert, och den består av HAc + Ac⁻.

Hej! Detta kanske inte riktigt hör till videon men jag undrar hur alkalinitet funkar. Jag förstår principen men varför har exempelvis Östersjön högre alkalinitet än kranvatten? Är inte Östersjön surare än vad kranvatten är och borde därför ha en lägre alkalinitet? Eftersom den borde kunna bli surare lättare än vad en lätt basisk lösning borde vara?

@MagnusEhinger01

5 жыл бұрын

Nej, alkalinitet är inte ett mått på hur pass basisk en lösning är, utan hur pass god dess buffrande förmåga är. (Det är lätt hänt att man förväxlar dem! Därför använder jag själv hellre begreppet buffertkapacitet.) Tack vare alla jonerna östersjövattnet får det högre alkalinitet än kranvattnet.

vid 6:50 varför kan man anta att x är litet?

@MagnusEhinger01

2 ай бұрын

Det är för att ättiksyran är en svag syra. Det innebär att endast en liten del av ättiksyramolekylerna kommer att protolyseras, och därmed även att det endast bildas en liten mängd H⁺. Eftersom _x_ = [H⁺] finns det goda skäl att anta att _x_ är så pass litet att vi kan försumma det bredvid 0,10.

Hur vet man om två ämnen kan bli en buffertlösning? Till exempel NH₄Cl och NaOH. HUR vet jag ifall just dessa två kan bli en buffertlösning och spelar substansmängsförhållandet mellan dessa någon roll?

@MagnusEhinger01

Жыл бұрын

Man blandar en svag syra med dess korresponderande bas, i relativt höga koncentrationer. Just detta går jag igenom i videogenomgången för buffertar i Kemi 1: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/syror-och-baser/buffertar-kemi-1.html