Tack snälla för att du förklarar så bra. Hjälper massor! :)

@MagnusEhinger01

9 ай бұрын

Tack själv, alltid roligt att höra att det hjälper! 😊

asså den här grabben magnus is fucking fire

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

😊

Vad hade jag gjort utan dig?❤️

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

Jag är så glad att jag kan hjälpa dig att förstå lite kemi, bara! 😊

Hej Magnus, hur räknar man cykloalkaner? I videogenomgången sa du att den molekylen hette 1,2-dibromcyklohexan. Och visst är det så att man räknar från vänster eller höger beroende på minsta antal kolatomer i den ogrenade kedjan?

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Grundregeln är att man ska räkna så att substituenterna får så låga nummer som möjligt.

@primalreaper2332

3 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Tack

Hej Magnus. Är 1-penten en vanlig alken bara eller är den cis eller trans 1-penten ? Tack så mycket.

@MagnusEhinger01

Жыл бұрын

Eftersom kolatom nummer 1 binder till två väteatomer finns det inte någon cis- eller trans-variant av 1-penten.

tjena mange! Innbär polymerisation bara när Eten sätts ihop med varandra eller kan det även ske med tillexempel propen, och isåfall kommer dom då att se lika dana ut och ha samma egenskaper. Tack för en bra video.

@MagnusEhinger01

5 ай бұрын

Plastpolymerisation kan ske med en massa olika molekyler, till exempel propen, precis som du föreslår. Polypropen får dock inte riktigt samma utseende som polyeten, och får därför inte heller samma egenskaper. På wikipedias artikel om polypropen kan du också se en strukturformel: sv.wikipedia.org/wiki/Polypropen

@MagnusEhinger01

5 ай бұрын

(Och sedan föredrar jag "Magnus", ingenting annat…) 😉

Hej. Varför heter det polyeten och inte polyetan även fast de inte innehåller några dubbelbindningar?

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Det är för att det är många etenmolekyler som kopplas samman i reaktionen.

Hej Magnus! Vad är anledningen att man väljer att skriva etenmolekylens ena grupp kol som CH2 och den andra som H2C?

@MagnusEhinger01

Жыл бұрын

Det beror helt och hållet på vad det är man vill visa. Man kan till exempel skriva eten C₂H₄ (som jag gör vid 0:43). Det är en summaformel som bara berättar hur många kol- och väteatomer det är i molekylen. Man kan också skriva eten till exempel CH₂CH₂. Då berättar jag att på varje kolatom sitter det två väteatomer. Och så kan man då också H₂C=CH₂. Då är man helt enkelt extra tydlig med att dubbelbindningen går från den ena kolatomen till den andra. Det gör jag (typ) vid 3:41 i videon.

@elonjaric4948

Жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Tack så mycket! Då förstår jag, svinbra svar :).

5:30 Hur ska man till exempel veta att det ska stå CH3 i figuren och inte CH2? Vad är skillnaden

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

Varje kolatom har fyra valenselektroner. Det gör att den som mest kan binda till fyra andra atomer med enkelbindningar. I det här fallet binder de kolatomerna som du nämner till tre väteatomer och till en kolatom. Därför blir det -CH₃.

@leun6768

4 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Kan den inte binda till en CH2 eller CH4

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

@@leun6768 I just 2-buten är det alltid fyra kolatomer med en dubbelbindning mellan kol nummer 2 och nummer 3. Eftersom det är max fyra bindningar till varje kolatom, och ingen bindning så att säga får "hänga löst" måste kolatomerna på ändarna binda till ytterligare tre väteatomer. Därför blir det -CH₃ i ändarna på butenmolekylen.

@leun6768

4 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Så det är alltid -CH3 när det är en metyl så att säga för att kolatomen binder ju bara till en kolatom vid metyl. Och när blir det -CH2?

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

@@leun6768 Om en kolatom sitter i mitten av en kolkedja och binder till två andra kolatomer plus två väteatomer blir det -CH₂-. Om kolatomen sitter i slutet på en kolkedja och binder med dubbelbindning till en kolatom blir det =CH₂. För att förstå varför det blir på det sättet är det nog bäst att du först kollar på min videogenomgång om alkaner ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/organiska-molekylers-struktur-och-funktion/kolvaten-alkaner.html (12:52) och sedan även på mina videogenomgångar om alkener ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/organiska-molekylers-struktur-och-funktion/alkener.html (12:26) och alkyner ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/organiska-molekylers-struktur-och-funktion/alkyner.html (02:49).

Binder andra halogener än brom också gärna till dubbelbindningar?

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

Jadå, även till exempel väteklorid eller vatten adderas gärna över dubbelbindningar.

@elsaostberg1196

2 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Tack så jättemycket, du är bäst

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

@@elsaostberg1196 Varsågod så mycket! 😊

Hej Magnus, hur kan man avgöra var dubbelbindningen utgår ifrån, det vill säga när jag ska numrera kolatomerna? Ibland räknar du ifrån vänster och ibland från höger? Hur är det man ska tänka? Tack på förhand.

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

Du ska numrera kolatomerna så att dubbelbindningen får så lågt nummer som möjligt. Gör såhär när du ska numrera kolatomerna i en alken: Pröva att numrera dem både från vänster och från höger. Använd den numrering där den första kolatomen i dubbelbindningen får så lågt nummer som möjligt.

@hamdiahmed5093

4 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Tack så mycket, vad menas med längsta ogrenade kolkedjan?

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

@@hamdiahmed5093 I ett grenat kolväte räknar helt enkelt den av alla kolkejor som är allra längst.

Tjena Magnus varför har 1,3-butadien 2 dubbelbindningar istället för en?

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

Vi ser det på två sätt. För det första, i ändelsen som lagts till namnet står det DIen. Det där "-di-" betyder att det är två, och "-en" att det handlar om dubbelbindningar. Vi kan också se det i de inledande siffrorna. De är två stycken, och berättar att dubbelbindningarna utgår från kolatom #1 och kolatom #3.

@RandomViral_Clips

2 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 varför blir det inte så på de andra två?

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

@@RandomViral_Clips Vilka då andra två? (Vilken tid i videon syftar du på?)

@RandomViral_Clips

2 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 2.30

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

@@RandomViral_Clips De andra två molekylerna, eten och propen, innehåller bara en enda dubbelbindning. Den enda dubbelbindningen kan dessutom bara sitta på ett enda ställe (med utgångspunkt från kolatom #1). Därför behöver man inte säga vare sig hur många dubbelbindningarna är (det är bara en) eller var de sitter.

Finns det någon skillnad mellan H3C och CH3? Jag förstår inte varför man ibland skriver CH3 och ibland H3C

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

Egentligen är det ingen skillnad, utan man kan välja vad man skriver beroende på vad man vill visa. Till exempel kan jag välja att skriva formeln för metanol CH₃OH. Men om jag vill betona att kolatomen sitter i mitten, och att syret i OH-gruppen binder till kolatomen kan jag till exempel istället skriva H₃C-OH. Är det något särskilt exempel som du tänkte på?

@worldofanime4684

2 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Jag tänkte på exemplet du visade med additionsreaktioner när du adderade vätebromid över dubbelbindningar i propen och där står det på produktens sida både H3C och CH3 men nu förstod jag att du skriver det för att visa att bindningen är mellan kolatomerna. Spelar det stor roll om man skriver H3C eller CH3 på ett prov? Tack så jättemycket för hjälpen förresten 🙂

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

@@worldofanime4684 Just det, vid 7:31 är det precis det jag är ute efter, nämligen att göra det tydligt vilka kolatomer som binder till varandra, och hur. Nej, det spelar ingen roll på ett prov, så länge det är rätt, och det inte ingår i frågan att formeln ska skrivas på något särskilt sätt.

5:00 varför blir det cis- och trans-2-buten istället för bara cis-buten och trans-buten?

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Eftersom dubbelbindningen kan sitta på kolatom nummer 1 och nummer 2 måste man ange vilken kolatom den sitter på. Efter att det är angett anger man också om kolatomerna kring dubbelbindningen sitter i cis- eller transposition.

@bokoharam_group

3 жыл бұрын

Magnus Ehinger så det kan lika gärna heta cis-1-buten?

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

@@bokoharam_group Nej, att molekylen heter 2-buten betyder att dubbelbindningen utgår ifrån kolatom nummer 2 och går till kolatom nummer 3. I 1-buten utgår dubbelbindningen från kolatom nummer 1 och går till kolatom nummer 2. I 1-buten finns dock inte möjlighet till cis-/trans-isomeri eftersom det är identiska substituenter (väteatomer) på den ena av kolatomerna i dubbelbindningen (kolatom nummer 1).

@bokoharam_group

3 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Ah nu förstod jag, tack så mycket

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

@@bokoharam_group Så bra! 😊

Varför ska kolatomerna få så lågt nummer som möjligt? Det finns väl ingen regel på det

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

Var i videogenomgången menar du att jag säger så?

@leun6768

4 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 3:55

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

@@leun6768 Eftersom dubbelbindningen kan sitta mellan några olika kolatomer i en pentenmolekyl måste man definiera mellan vilka det är i namnet. Det gör man genom att numrera kolatomerna. Då är regeln att man numrerar kolatomerna på så sätt att de kolatomer som dubbelbindningen sitter mellan får så lågt nummer som möjligt.