Bra och informativ film. Har själv en Thoren-pump från -98. Jag byggde om den till flytande kondensering (värmer bara radiatorvattnet så mycket som behövs för stunden, precis som du beskriver i filmen). Ganska enkelt, en mikrobrytare som aktiveras när shunten går till max. Först då startar pumpen, och stannar så fort shunten lämnar max-läget. Jag ringde Thoren-fabriken för något år sedan för att höra om värmepumparna blivit effektivare. Svaret jag fick var att frånsett flytande kondensering är det ingen större skillnad (vilket du visat i dina mätningar 2,3 resp. 2,8). De sa att frekvensstyrda cirkulationspumpar är den enda skillnaden, och det är ganska marginellt.
@fu1r4Ай бұрын
Men hur lång tid tar det innan du får tillbaka de pengarna du lagt ner på det nya systemet?
@christerjansson115Ай бұрын
Det vet jag ju inte. Det beror på elpriserna i framtiden, och hur väl systemet kommer att fungera. För den förra värmepumpen vi hade, tog det 8 år innan den hade betalat sig, sen gick den med plus de kommande 36 åren. Då var ändå elpriserna ganska låga de första åren, de kommer förmodligen att ligga högre nu.
@morganjohansson3341Ай бұрын
Kul att se din video, så himla bra, värmebatteri, så avancerat system. Att din gamla värmepump gått i 44 år låter lovande, då vi har en värmepump från 2005, Termia Diplomat, inte heller servad och går som om den skulle gå i 20 år till. Hoppas det! Gillar verkligen Termia, får otroligt billig värmedrift här hemma.
@christerjansson115Ай бұрын
Vi får hoppas att den fortsätter att gå bra.
@gunnarlandin3258Ай бұрын
Hade den gamla pumpen utrustats med inverterdrift och växelventil för varmvatten så den kan köra flytande kondensering mot radiatorerna precis som den nya hade den varit nästan lika effektiv som den nya pumpen. De gamla köldmedierna som R22 ger lågt slitage, lågt läckage och bra verkningsgrad.
@christerjansson115Ай бұрын
Ja, det är precis samma känsla som jag har fått också.
@user-zf2uw8jt3mАй бұрын
Jättebra video christer, men varför byter man från glykol till sprit?
@christerjansson115Ай бұрын
Som jag svarade Smurfgudrun den 20/5-24: Eftersom etylen-glykol, som vi hade, skulle kunna påverka miljön om den läckte ut, och kanske även kunna leta sig in till vårt dricksvatten, så kändes det bättre att ersätta den med en spritlösning, som anses som mindre miljöskadlig.
@user-zf2uw8jt3mАй бұрын
@@christerjansson115 tack för svar
@grusiturbonАй бұрын
Intressant video. Vette tusen varför jag blev rekommenderad den, har aldrig sökt på något likande men det var kul att se!👍
@christerjansson115Ай бұрын
Då var det ju roligt att du kom hit i alla fall.
@bjorndahlstrom6812Ай бұрын
Ska inte tappvattnet hålla en temperatur på omkring 65 grader för att elliminera risken för legionella?
@christerjansson115Ай бұрын
Hänvisar till kommentarerna från Stefan_Boerjesson, den 21/5-24
@HH79Ай бұрын
Otroligt informativ video tack
@christerjansson115Ай бұрын
Roligt att höra. Tack för det.
@turtularaАй бұрын
Vår bra om du här plockat isär gamla kompressor och ser på slitage? Tror inte att carno processen är 20% bättre nu än för i tiden så det slitage som försämrat verkningsgraden.
@christerjansson115Ай бұрын
Jag har inte kvar den gamla kompressorn, den är skrotad. Men den uppgift som jag fick när vi köpte värmepumpen 1979, var att den skulle ge en värmefaktor på cirka 2,5. Och det var precis det jag fick, 2,5, när jag sammanställde data över hela året, 2019-2021. Men nu har jag testat den nya värmepumpen bara över en vintersäsong, därför jämför jag den värmefaktor jag får nu, med den värmefaktor jag fick med den gamla värmepumpen, också under vintersäsongen. Och då blir det cirka 20% bättre idag. Men det gäller ju hela värmepumpen, inte bara kompressorn, utan även annan elektronik, t.ex. cirkulationspumparna.
@skrickerumАй бұрын
👍.
@kjellsvensson6634Ай бұрын
Grattis Christer Vad det kanske mina synpunkter som du nu realiserade Kjell
@christerjansson115Ай бұрын
Hej Kjell. Du hänvisar till en diskussion vi hade i mars 2024, om den första filmen. Men då i mars, hade vi redan haft den här nya värmepumpen i några månader.
@kjellsvensson6634Ай бұрын
Jag visste ju inte då att du redan byt. Eller hur ? Om du vill förbättra ytterligare Borra ett hål och förbättra med 20% så kan du få frikyla på köpet
@denanonyme8120Ай бұрын
Servar man inte värmepumpen får man lägre COP , utan tillräcklig mängd köldmedium blir varken överhettning eller underkylning optimala .....
@andersrundqvist6783Ай бұрын
Bra med fakta och inte bara att man tycker. Undrar hur den gamla pumpen hade jobbat med en lägre temperatur ? Hoppas att det nya hållet i 40 år, jag tvivlar.
@christerjansson115Ай бұрын
Även om jag kunde ställa ned radiator-temperaturen även på den gamla, så hade det inte fungerat att köra så i praktiken, eftersom den gamla värmde både varmvatten och radiatorvatten i samma enhet, till samma temperatur. Jag räknar nog inte heller med att den här nya kommer att hålla i 40 år. Den gamla var ju av den första modellen av markvärmepump. Det fanns inga extra finesser över huvud taget, som kunde gå sönder.
@byggabadrumАй бұрын
Har bytt många kompressorer på mellan 14-18 tusen timmar över rekomenderade jag skrotning av vp o nyinstallation
@flightace1Ай бұрын
termostaerna på elementet är väl av bypass typ så du har full cirkulation i rören men det begränsar flödet genom elementet?
@christerjansson115Ай бұрын
Nej, det är en vanlig standard-modell.
@flightace1Ай бұрын
@@christerjansson115 om flödet stoppas av en termostat i en slinga blir ju restföljande element utan flöde om det nu är så som du säger,då får man ju ha ett grenrör och ha ett element på var slinga istället för en seriekopplad slinga med en grupp på några element vilket e ganska standard att göra,har svårt och tro att dina termostater stoppar flödet helt,dom släpper bara inte in cirkulationen i elemtet utan flödet passerar bara i slingan vidare till nästa element,men jag vet juinte hur ditt system är byggt,kanske är som du säger, ,
@christerjansson115Ай бұрын
Elementen sitter med en T-koppling på huvudslingan. Så flödet till övriga element går inte alls genom föregående termostat. Termostaten till varje element styr bara flödet genom aktuellt element.
@flightace1Ай бұрын
@@christerjansson115 ja men då begränsar dom ju inte flödet som du sa ??? vet inte varför jag snöade in på det här men tyckte det lät konstigt,
@christerjansson115Ай бұрын
Nej, vi missförstod tydligen varandra där.
@Stefan_BoerjessonАй бұрын
Hur klarar systemet att undvika legionärsjukan med så låg tappvarmvattentemperatur? 70 grader har varit normen. Installerade en gång en frånluftvärmepump som gav både varmvatten och uppvärmd tilluft. Systemet klarade allt ner till ca +5 utetemperatur. Sedan behövde elpannan stötta. Men, komponenterna höll inte. Först gick den integrerade VV-beredaren läck och hela "skåpet" fick bytas. En tid gick, och så gick en värmeväxlare läck och nytt freon fylldes på efter reparation av läckan. En kort tid senare säckade kompressorn ihop. Efter det sa försäkringsbolaget stopp, en passiv plattvärmeväxlare installerades och elpannan ordnade en 4 ggr högre elräkning..
@christerjansson115Ай бұрын
Jag tror att man brukar räkna med att varmvattnet ska vara minst 50ºC, och helst 55ºC, för att undvika tillväxt av Legionella i beredaren. Här värms varmvattnet normalt upp 56ºC. Men det finns också ett speciellt ”Legionella-läge” på värmepumpen, då den värms upp till 62ºC, då går elpatronen in och värmer de sista graderna. Det sker automatiskt en gång per vecka.
@Stefan_BoerjessonАй бұрын
@@christerjansson115 Kolla gärna upp minimitemperaturen! Det är Din och familjens hälsa som står på spel!
@Cheva-PateАй бұрын
Smitta sker genom inandning av vatten i aerosolform eller inandning av jord. Att få i sig bakterien via dryck orsakar inte sjukdom. Smitta mellan personer förekommer inte. Man kan inte bli kronisk bärare av Legionella. Den statistik som finns visar att den misstänkta smittkällan i majoriteten av fallen var bostaden och att de flesta troligen smittades i duschen. Olika typer av bubbelpooler kan också utgöra en risk. Kyltorn står generellt för de största utbrotten. I Sverige förekommer enstaka vårdrelaterade fall varje år och ibland smittas fallen på arbetsplatser där man utsatts för aerosoler. 100-150 personer per år smittas av legionella var av en tredjedel smittas utomlands! Du kan lika gärna smittas i trädgården av dammig jord, Legionella är ett icke-problem i Sverige!
@grusiturbonАй бұрын
@@christerjansson115du kan med gott samvete sänka det till en gång per månad. Jag har automatiserat så den kör när elpriset är lågt.
@byggabadrumАй бұрын
En vpkompressor som snurrat o gått i 44 år måste vara världsrekord, ung halva livslängden är normalt
@christerjansson115Ай бұрын
Jo, det är bra. Vi träffade en försäljare för Thermia på en mässa 2018. Då hade han en likadan värmepump som vår, som fortfarande gick. Den var installerad ett år före vår.
@mikaelmartin9288Ай бұрын
Tack för en informativ video. Tror generellt att klok styrning ger stora besparingar. Vi bor sedan 2010 i ett enplans friliggande hus med vattenburen golvvärme i träbjälklag. Elektrisk golvvärme i badrum och hall. Som i många hus fanns en frånluftsvärmepump som byttes till en luft-vatten januari 2023. Den absolut tydligaste besparingen gjordes med Uponors lösning för individuell temperaturstyrning i varje rum. -20-25%. Bytet från en 15 år gammal frånluftspanna till luft-vatten verkar ge en besparing på 20-25%. I höstas försåg jag FTX aggregatet med en en termostat för tilluften, som nu ligger på i snitt 18 grader. Så från att de första åren förbrukat runt 28 MWh ligger vi idag på cirka 15MWh. Då vi installerade solceller 2016 behöver vi dock bara köpa 13 MWh. Utöver det så säljer vi även cirka 5MWh, så man kan säga att vi minskat våra utgifter från 28 till 8 MWh😊 Rätt nöjd faktiskt😊
@smurfgudrunАй бұрын
Bra video. Vad var anledningen att byta från glykol till sprit?
@christerjansson115Ай бұрын
Eftersom etylen-glykol, som vi hade, skulle kunna påverka miljön om den läckte ut, och kanske även kunna leta sig in till vårt dricksvatten, så kändes det bättre att ersätta den med en spritlösning, som anses som mindre miljöskadlig.
@daniellindholmАй бұрын
Mycket intressant!
@daniellindholmАй бұрын
Mycket bra video på ett aktuellt ämne i flera avseenden!
@christerjansson115Ай бұрын
Jo, det blir stora pengar med tiden, trots att elpriset var ganska lågt, åtminstone i början. Jag visste ju att värmepumpen var ekonomiskt fördelaktig, men det blev nästan mera pengar i ”vinst” än jag hade trott.
@bjornmalin9882Ай бұрын
Fin sammanfattning!
@ccarlsson3171Ай бұрын
Helt fantastiskt bra och informativ video! Kul att se en ingenjör jobba. Som jag lärde mig från mättekniken: Att mäta är att veta.
@christerjansson115Ай бұрын
Roligt att höra. Tack för det
@drontobilАй бұрын
"Att mäta är att veta." Om man vet vad man mäter! de Sa3BOW
@daniellindholmАй бұрын
Gedigen video! Tack, Christer!
@christerjansson115Ай бұрын
Roligt att höra. Tack för det. Jag har nu även publicerat en uppföljare med min nya värmepump: "Hur mycket bättre har värmepumpen blivit på 44 år? "
@daniellindholmАй бұрын
@@christerjansson115 Suveränt! Den ska jag strax kolla in!
@mrparanoid9698Ай бұрын
Är det möjligt att få kod och ritningar för avläsning av elcentralen med Arduino?
@christerjansson115Ай бұрын
Javisst! Fototransistorn kopplas in med det långa benet till 5V. Det korta benet kopplas till Arduino´s A0, och till jord via en 10 kilo-ohm resistor. Koden: // variable to hold sensor value int sensorValue; // variable to calibrate low value int sensorLow = 1023; // variable to calibrate high value int sensorHigh = 0; // LED pin const int ledPin = 13; // named constant for the pin the sensor is connected to const int sensorPin = A0; void setup() { // open a serial connection to display values Serial.begin(9600); // set the LED pins as outputs // the for() loop saves some extra coding for (int pinNumber = 2; pinNumber < 3; pinNumber++) { pinMode(pinNumber, OUTPUT); digitalWrite(pinNumber, LOW); // Make the LED pin an output and turn it on pinMode(ledPin, OUTPUT); digitalWrite(ledPin, HIGH); // calibrate for the first five seconds after program runs while (millis() < 5000) { // record the maximum sensor value sensorValue = analogRead(A0); if (sensorValue > sensorHigh) { sensorHigh = sensorValue; } // record the minimum sensor value if (sensorValue < sensorLow) { sensorLow = sensorValue; } } // turn the LED off, signaling the end of the calibration period digitalWrite(ledPin, LOW); } } void loop() { // put your main code here, to run repeatedly: //read the input from A0 and store it in a variable int sensorVal = analogRead(A0); // send the 10-bit sensor value out the serial port if (sensorVal > 50) //Begränsning av utskrift till signalvärden { Serial.print("sensor Value: "); Serial.println(sensorVal); delay(100); } // map the sensor values to a wide range of pitches int pitch = map(sensorValue, sensorLow, sensorHigh, 50, 4000); } De två punkter som jag har markerat med fet röd, kan behöva anpassas till din elcentral. SensorVal anger minimala signalstyrkan från fototransistorn som ska registreras. Kan sättas ända ned mot 10. Normalt för mig: 50-100. Högre värde är att föredra. Delay(XX) anger hur lång den kortaste tiden är mellan två registreringar. Kan sättas ned mot 10 millisekunder. Vid kortare än 100 kan samma blinkning registreras två eller flera gånger. De två värden ska anpassas så att alla mätvärden registreras, och att samma blinkning inte ska registreras flera gånger. Spara, och öppna skissen i Arduino-programmet. Ladda upp det till Arduino-datorn, där fototransistorn sitter mitt framför den blinkande lysdioden. Öppna Seriell Monitor uppe i högra hörnet i Arduino-programmet. I den Seriella Monitorn: Bocka för att data ska visas kontinuerligt, samt att tiden ska visas. Nu skapas en rad, med tidsstämpel och intensitet för varje gång lysdioden blinkar. Utifrån tidsintervallen beräknas sedan aktuell effekt. Där använder jag Excel.
@Anita95_original3 ай бұрын
Arkitekten Bengt Warne gjorde en del intressanta projekt, Naturhuset och Näckroshuset tycker jag är värda att nämna. Naturhuset värmelagrade via luft i stenmagasin. Markrör har använts en del i öken t.ex. i USA för att få drägligare klimat inne. Det finns exempel på arkitektur tusentals år gamla som utnyttjar skorstenseffekten för självdrag. Min far fick två fönster till övers vid bygget av villan 1973 som han satte på garageväggen och förvärmde ventilationsluft ned till källaren, en enkel termostat och en fläkt. Simpelt utan kalkyler, men gav varmluft några timmar på en kall vinterdag redan i februari (Västerbotten).
@thomasl29743 ай бұрын
Vi har samma kvadrametrar på hus och garage. Garaget värms med direkt el och huset med bergsvärme. Jag funderade också pä att ta in vetilationsluften via ett rör i marken ken det blev inte av i bygg stressen. Vi bor i Österbotten i höjd med Sundsvall. Numera är vi på tuman hand. Inkommande temperatur från borrhålet ligger på plus 4 på vintern och + 6-7 grader på sommaren. Vår förbrukning ligger också pä 11 MWh per år. Jaghar dock bytt värmepumppen en gång efter 20 år. Den nya pumppen är inte nämnvärt effektivare annat än kansle på att värma vatten men det är marginellt. Jag tror inte man skall vänta sig attde nya värmepumpparna är nämnvärt effektivare än för 20 år sedan, kanske jämfört med för 40 år sedan. Samma kompressorteknik som vi har i den nya pumppen fanns redan för 20 år sedan och jag misstänker att gasen är sämre pga miljökraven. Den största skillnaden är nog effektivare cirkulationspumppar och mera automatiserad styrningsteknik. Får se hur länge det håller då. Vår nya pump har inverter teknik, kanske något onödigt med golv värme men borde he något jämnare gång och färre stop och starter. Invertern är dock en extea komponent som kan gå sönder. Roligt att se att detta var möjligt redan i början av 80-talet.
@christerjansson1153 ай бұрын
Roligt att höra. Om du även räknar in elvärmen i garaget i dessa 11 MWh så måste jag säga att det fungerar väldigt bra.
@bennosvinto90503 ай бұрын
jag tycker det är allvarlig att ha ett system byggt på glykol i marken. vad händer om någon gräver och har sönder eller att det går sönder över tid så är det en jävla massa glykol i grundvattnet där. kan man ens ha en brunn att dricka ur eller dricker man grannens glykol.
@christerjansson1153 ай бұрын
Jag tror inte att man lägger nya system med glykol idag. Det är sprit som används nu. Vi hade glykol i slingan från början, det var bara det som gällde då. Men nu är det utbytt mot en spritlösning.
@bennosvinto90503 ай бұрын
@@christerjansson115 det är ju bra det i alla fall. tack för att du tog dig tid och berättade det. då blev systemet inte lika farligt.
@skrickerum3 ай бұрын
👍🏻
@kjellsvensson66344 ай бұрын
Din luftomsättning är 30% av boverkets rekommendation (0,35liter/sekund per kvm) OBS , jag förringar inte det du gjort.
@christerjansson1153 ай бұрын
Jo, det stämmer, den ligger lägre än rekommendationerna. Ventilationen är ju till för att ventilera ut oönskade ämnen i inomhusluften, t.ex.: - Partiklar, - Kemikalier som kommer från t.ex plastmaterial - Koldioxid från utandningsluft. För de två första gäller 0,35liter/sekund/kvm (vilket för oss motsvarar 205 m³/timme) För den tredje gäller 4 liter/sekund/person (vilket för oss motsvarar 29 m³/timme) Nu är min tanke att partiklarna tar vi effektivt hand om med filtren i värmefläkten. Värmefläkten ger en luftomsättning i hela huset på ca 1200 m³/timme, varför partiklarna tas bort effektivt. Se även mitt svar till @Cheva-Pate där jag visar på effektiviteten på filtreringen. När det gäller kemikalier så binder de ju ofta till olika partiklar i luften, vilket gör att även de försvinner ganska effektivt genom filtreringen. Koldioxid binder ofta inte till partiklar, men för koldioxiden så är ju rekommendationen endast 29 m³/timme, vilket vi alltså uppfyller.
@kjellsvensson66344 ай бұрын
Bra gjort,men utveckling går framåt. Du nämner inte specifikt vad värme och ventilationssystemet förbrukar. Tänk på- Nya pumpar och fläktar drar 20% mot gamla Nya värmepumpar med flytande kondensering sparar 50% mot din med fast kondensering. Det är mycket grejer på ett spett.
@christerjansson1153 ай бұрын
Det här är ju alltid en avvägning, hur länge är det värt att underhålla och reparera utrustning, och när bör den bytas ut. Eftersom jag är så lyckligt lottad att jag kan göra en del underhåll själv, så har vi egentligen inte haft någon omkostnad för värme och ventilationssystemet (mer än filterbyten). För fläkten till värmesystemet har jag smörjt lagren ett par gången, inget annat. Från början bytte jag ut lagren till ventilationsfläktarna när de började låta illa. Senare har jag, även här, bara smörjt lagren med teflonspray från en spray-flaska, då kan jag pressa in lite fett i lagren, trots att de är tätade. Värmepumpen har jag aldrig gjort något åt, vi har aldrig haft någon service. Generellt brukar man väl också rekommendera att laga och reparera saker, istället för att byta ut dem. Det tär mindre på jordens resurser. Men visst, så småningom måste ju allt bytas ut. PS. Vi bytte ut både värmepumpen och ventilationsfläktarna för några månader sedan. Men hur det har gått återkommer jag med
@kjellsvensson66343 ай бұрын
Hej Jag skulle nog sänka utgående temperatur från värmepumpen till 35 grader under mars-oktober,och komplettera med en varmvattenberedare 60 liter som lyfter temperaturen till 60 grader till varmvattnet. När vi bytte värmepump från fast kondensering 55 grader till flytande sänktes energiförbrukningen på helår med 40% Mit tips. .
@christerjansson1153 ай бұрын
Hej igen. Det finns ju en värmekurva i värmepumpen som styr hur varmt utgående radiatorvatten ska vara. Nu under vintern ligger det på +33ºC vid ±0ºC utetemperatur, och går upp mot +42ºC vid -25ºC ute. Det har fungerat bra den här vintern. Vilken temperatur vi kommer att ha under vår och sommar får jag se. Det här med varmvattenberedaren förstår jag inte riktigt. Vi har en expansionstank på 100 liter, men den är främst till för att vi ska kunna ha termostater på elementen, för då behövs en större vattenvolym, som värmepumpen kan jobba mot om termostaterna stänger helt. På varmvattensidan har vi ett ”Legionella-läge” som startar en gång per vecka. I det läget går el-patronen in och värmer varmvattnet de sista graderna upp till +62ºC.
@kjellsvensson66343 ай бұрын
@@christerjansson115 Hej Christer Jag uppfattade i din video att värmepumpen hade fast kondensering mot en tank och laddade ca 55grader och därefter shuntare ut lämplig temperatur till värmen. Mvh kjell
@christerjansson1153 ай бұрын
Jo, det stämmer att det system som jag beskriver i filmen fungerade som du säger. Men vi har alltså bytt ut värmepumpen mot en ny för några månader sedan. Mitt svar gällde faktiskt den nya värmepumpen.
@stoffes4 ай бұрын
jävlar ursäkta uttrycket vilken bra uppvärming du har ! mycket intresserad har redan börja skissa på nåt liknande !
@skanepiraten.4 ай бұрын
Jäklars detta var ju mycket intressant och tack för en god film med tydlig information :)
@andersvikingsvensson87624 ай бұрын
Hmm markluftröret är en tveksam lösning !! Garanterat att det kan bli kondens i röret som efter någon tid ger upphov till mögelbildning som efter ett tag ger sporer i luften och mycket hälsovådliga förhållande i huset !!!
@christerjansson1154 ай бұрын
Jo, det stämmer, det kan bildas flera liter kondensvatten varje dygn, om det är varmt ute och är hög luftfuktighet. Det kondensvattnet måste kunna rinna ut från röret. Jag tog upp den här frågan i slutet av filmen, för jag vet att det finns diskussion om markrör och mögelbildning. Det jag säger där är att det är viktigt att markröret har en slät insida, ej t.ex en räfflad slang, och ligger i marken med bra fall hela tiden, inga svackor. Då kan kondensvattnet rinna ut och stannar inte kvar. Men det ska också vara lätt att spola rent röret vid behov med t.ex en slang från en högtrycksspruta. Mögelsporer är normalt större än cirka 5 µm, vilket gör att de, om de skulle finnas i inomhusluften, förhållandevis enkelt skulle filtreras bort i vårt filter-värme-batteri. Jag hänvisar till det svar jag gav till @Cheva-Pate, där jag mer ingående visar effektiviteten av våra filter. Men tillbaka till mängden kondensvatten. Jag tycket ju egentligen att det är bättre ju mer kondensvatten som faller ut ifrån inkommande ventilationsluft. Mindre fukt in med ventilationsluften gör nämligen att luftfuktigheten i inomhusluften även kommer att bli lite lägre. Upplevelsen av hur varmt det känns, påverkas starkt av luftfuktigheten. Hög temperatur i kombination med hög luftfuktighet, upplever vi som besvärande varmt. Men med samma lufttemperatur i grader, men lägre luftfuktighet, upplever vi som betydligt mer angenämt, eftersom vår svett då lättare kan avdunsta från kroppen
@stigbengtsson70264 ай бұрын
Det finns tydligen lösningar bara man har koll på hur saker o ting fungerar, det låter hoppfullt. Tack för bra informat. Hälsn. från Landskrona.
@davidh19244 ай бұрын
Mycket bra tänkt och bra system.
@timdahlhjelm89274 ай бұрын
Du trivs med ditt luftburna värmesystem men tror att vattenburet och då helst slang ingjutet i betongplattan är bättre om man har en värmepump . Vatten har en mycket bättre verkningsgrad att transportera värmeenergi . Gillar skarpt ditt markrör 👍
@christerjansson1154 ай бұрын
Jo golvvärme var ett alternativ när vi byggde, pga att det fungerar bra med ganska låg vattentemperatur. Då var det en svårighet att hitta system som fungerade med den förhållandevis låga radiatortemperatur som värmepumpen gav. Det vanliga då var ju olje- eller vedeldning, vilket gav höga temperaturer, varför elementen kunde vara ganska små. Men jag hade en vision om att bygga ett hus med så lite värmebehov som möjligt. Den teoretiskt optimala formen på ett hus är ju ett klot. Det ger den största volymen i relation till ytan. Det är ju via ytan som värmen förloras. Men ett runt hus är svårt att bygga, och få tätt, samt att det skulle bli svårt att utnyttja utrymmet inomhus effektivt. Istället blev det ett hus mer i form av en kub, ett 1½-plans hus med ganska fyrkantig bottenyta. Dessutom försökte vi hålla de varmaste delarna i centrum av huset, så att eventuella förluster ändå skulle stanna kvar inom ytterväggarna. T.ex försökte vi, så långt det gick, att placera garderober, skåp och klädkammare mot ytterväggarna, där temperaturen kan få vara lite lägre. Värmesystemet är ju normalt det varmaste som finns i ett hus, så även där försökte vi att placera det så centralt som möjligt. Nu ligger alla värmekanaler centralt i mellanbjälklagret, med utblås i golvet på övervåningen, och från taket på nedervåningen. Men vi har en fördelningskanal som ligger utanför stödbensväggen, alltså utanför husets centrala del, vilket alltså inte är optimalt. Alternativet hade varit att lägga fördelningskanalen inne i rummen uppe mot taket, men så ville vi inte ha det. Med det system, med golvvärme, som du föreslår så skulle hela värmesystemet ligga i utkanten av huset. Jag tror alltså att ett sånt system skulle ge större värmeförluster än vårt varmluftssystem. Men sedan kan det ju givetvis vara skönt med varma golv.
@larskronqvist91704 ай бұрын
Intressant och lärorikt. Att inkommande luft var så varm även vid kall väderlek var en nyhet.
@christerjansson1153 ай бұрын
Tanken med röret för inkommande ventilationsluft, var ju från början bara att förvärma luften under vinterhalvåret. Det var först senare som jag insåg att det även kunde skapa en viss kyla i huset under varma sommardagar. Eftersom jag ville förvärma luften så mycket som möjligt, så lade vi röret en bit, cirka 10 meter, tillsammans med röret för avlopp. Man spolar ju ut ganska mycket varmvatten, så jag tänkte att då borde marken runt om också värmas lite, vilket då även skulle kunna överföras till inkommande ventilationsluft. Jag tror också att det gör en viss skillnad, kanske runt 2 grader.
@Cheva-Pate4 ай бұрын
Med tanke på när allt byggdes så ser det bra ut, enda men… gullfiber i fläktkanalen nej, det släpper microfibrer i tilluften, stort nej. Jag har hittills aldrig sett ett tilluftsfilter som inte är otäckt smutsigt efter 1 års användning, skulle aldrig köra 5 år med samma filter fullt med svamp/ mögelsporer, pollen, organiskt jox, mm. Idag skulle man använda EC fläktar, EC pumpar samt inverter styrd värmepump med mjukare gång. Frikyla ifrån kollektorslangen e en bra tanke. Din avluft verkar inte ha någon återvinning, hade kunnat åtgärdats med ett FTX aggregat.
@christerjansson1154 ай бұрын
Tack för intressanta synpunkter. Jag har några kommentarer. 1. Partiklar från värmekanalerna av Gullfiber. Intressant tanke, ska jag vara ärlig så har även jag själv tänkt så ibland. Men nu har jag äntligen testat hur det verkligen ser ut. Jag hyrde ett instrument, DustTrak DRX 8533, som kan mäta partiklar från 0,1 till 15µm (mikrometer) i olika fraktioner samtidigt, PM1, PM2,5 och PM10. Partiklar mindre än 2,5µm räknas som respirabla, att de kan komma långt ned i lungorna. Jag kommer här att ange värden för PM1, alltså de minsta partiklarna, under 1 µm, samt PM2,5 och PM10 inom parentes efteråt. Utomhus: 18 (18, 19) µg/m³ (mikrogram per kubikmeter luft) Inkommande ventilationsluft genom markröret: 15 (15, 16) µg/m³. Filtrerad varmluft: 1 (1, 1) µg/m³ Utblås från värmekanalerna: 2 (2, 2) µg/m³ Rumsluft: 4 (4, 5) µg/m³ Mina kommentarer: I princip alla partiklar är tydligen av den minsta fraktionen, PM1. Filtren (grovfilter G4 + finfilter F7) är uppenbarligen väldigt effektiva, partikelhalten minskar från 15 ned till bara 1. Gullfiberkanalerna ger bara ett mycket litet tillskott av partiklar, från 1 till 2 µg/m³. I rumsluften är halterna högre, bla pga damm som virvlas upp, och fibrer som släpper från kläder, mattor och husdjur. Men halten i rumsluften är fortfarande lägre än i utomhusluften. Halten i utomhusluften var ganska hög vid mätningarna. När jag mätte dagen efter var halten lägre, 7 µg/m³. Ev. hade någon eldat i en kamin i samband med den första mätningen. Men halterna i inomhusluften påverkades inte nämnvärt av det. 2. Smutsigt grovfilter. Ja, absolut, det stämmer. Det är jag som inte har beskrivit hur jag egentlig gör med filtren. Vi har två filter, ett grovfilter, G4, en matta som ligger över finfiltret, F7. Grovfiltret blir mycket riktigt fort igensatt, men då brukar jag skaka av det mesta dammet, och handtvättar sedan grovfiltret i ljummet vatten med några droppar diskmedel innan jag lägger tillbaka det igen. Det här gör jag kanske en gång varannan månad. Finfiltret gör jag inget åt. För att veta när filtren ska bytas brukar man mäta tryckfallet över filtren. När filtren blir igensatta ökar mottrycket, och då ska filtren bytas. År 2015 köpte jag nytt finfilter och grovfilter. Mottrycket med nya filter var 12 mm vattenpelare. Efter några månader var mottrycket 24 mm. Men efter skak och tvätt av grovfiltret var mottrycket återigen 12 mm. Efter 6 år med samma filter var mottrycket 14 mm vp, alltså bara 2 mm högre än med nya filter. Men då bytte jag ändå både fin- och grovfilter. Även de nya filtren gav 12 mm vp i mottryck. Nästan alla partiklar fastnar uppenbarligen redan i grovfiltret. 3. Jag har faktiskt nyligen bytt ut de gamla ventilationsfläktarna till just EC-fläktar. Då hade de gamla fläktarna fungerat i mer än 40 år. Men typ årligen, bytte jag lager, eller på senare tid, bara smörjde lagren med teflonspray från en spray-flaska. Det räckte för att de skulle fungera bra igen. Även värmepumpen är utbytt sedan några månader tillbaka, men det återkommer jag till senare, när jag har fått lite mer driftdata med den nya värmepumpen. 4. Det stämmer att jag inte har någon värmeväxlare - idag. Men jag satte faktiskt in en när huset var nytt. Det var en Kantherm växelströms-värmeväxlare, som fungerade bra, men efter ett tag behövde jag utrymmet till annat, så då försvann den. Den här vintern, 2023-2024, har inkommande ventilationsluft genom markröret, aldrig varit kallare än +4ºC, trots att det tidvis har varit kallare än -20ºC utomhus. Det motsvarar vad inkommande ventilationsluft skulle vara med en värmeväxlare med 60% verkningsgrad. Nu skulle ju visserligen vår inkommande ventilationsluft vara kanske +17ºC, istället för +4ºC, om vi hade haft en värmeväxlare. Så visst, det skulle vara en fördel, men det var det där med platsen.
@Cheva-Pate4 ай бұрын
Det mest genomarbetade svar jag någonsin fått. 😁
@volvoT336 ай бұрын
Intressant film!
@Foxzzen6 ай бұрын
Om alla vore lika upplysta som du skulle vi inte ha några problem med energiförsörjningen i landet! 🙂 Intressant summering av energianvändning / förbrukning under så lång tid. Sannolikt har värmepumpen "överlevt" alla dessa år tack vare att den jobbar med så fördelaktiga temperaturer, (relativt hög temp. på förångarsidan, relativt låg temp. på kondensorsidan). Sen underlättar det ju om man är lite "nördig" beträffande energi. Det är du. Inget fel i det, för jag känner igen mig själv! Ligger på liknande förbrukningssiffror själv för uppvärmning av ca 200 + 75 kvadratmeter, vårt hus också i Mellansverige. Till och med vedförbrukningen stämmer: Jag eldar 1/2 - 1 kubik ved årligen, när det är "svinkallt", för att slippa eltillskott i min bergvärmepump. Dock är vårt hus 100 år gammalt, men avsevärt förbättrat med avseende på isolering.
@gunnarchristoffersson76297 ай бұрын
Innovativt, smart och klurigt system. Och det för 41 år sedan! 👍
Пікірлер
Bra och informativ film. Har själv en Thoren-pump från -98. Jag byggde om den till flytande kondensering (värmer bara radiatorvattnet så mycket som behövs för stunden, precis som du beskriver i filmen). Ganska enkelt, en mikrobrytare som aktiveras när shunten går till max. Först då startar pumpen, och stannar så fort shunten lämnar max-läget. Jag ringde Thoren-fabriken för något år sedan för att höra om värmepumparna blivit effektivare. Svaret jag fick var att frånsett flytande kondensering är det ingen större skillnad (vilket du visat i dina mätningar 2,3 resp. 2,8). De sa att frekvensstyrda cirkulationspumpar är den enda skillnaden, och det är ganska marginellt.
Men hur lång tid tar det innan du får tillbaka de pengarna du lagt ner på det nya systemet?
Det vet jag ju inte. Det beror på elpriserna i framtiden, och hur väl systemet kommer att fungera. För den förra värmepumpen vi hade, tog det 8 år innan den hade betalat sig, sen gick den med plus de kommande 36 åren. Då var ändå elpriserna ganska låga de första åren, de kommer förmodligen att ligga högre nu.
Kul att se din video, så himla bra, värmebatteri, så avancerat system. Att din gamla värmepump gått i 44 år låter lovande, då vi har en värmepump från 2005, Termia Diplomat, inte heller servad och går som om den skulle gå i 20 år till. Hoppas det! Gillar verkligen Termia, får otroligt billig värmedrift här hemma.
Vi får hoppas att den fortsätter att gå bra.
Hade den gamla pumpen utrustats med inverterdrift och växelventil för varmvatten så den kan köra flytande kondensering mot radiatorerna precis som den nya hade den varit nästan lika effektiv som den nya pumpen. De gamla köldmedierna som R22 ger lågt slitage, lågt läckage och bra verkningsgrad.
Ja, det är precis samma känsla som jag har fått också.
Jättebra video christer, men varför byter man från glykol till sprit?
Som jag svarade Smurfgudrun den 20/5-24: Eftersom etylen-glykol, som vi hade, skulle kunna påverka miljön om den läckte ut, och kanske även kunna leta sig in till vårt dricksvatten, så kändes det bättre att ersätta den med en spritlösning, som anses som mindre miljöskadlig.
@@christerjansson115 tack för svar
Intressant video. Vette tusen varför jag blev rekommenderad den, har aldrig sökt på något likande men det var kul att se!👍
Då var det ju roligt att du kom hit i alla fall.
Ska inte tappvattnet hålla en temperatur på omkring 65 grader för att elliminera risken för legionella?
Hänvisar till kommentarerna från Stefan_Boerjesson, den 21/5-24
Otroligt informativ video tack
Roligt att höra. Tack för det.
Vår bra om du här plockat isär gamla kompressor och ser på slitage? Tror inte att carno processen är 20% bättre nu än för i tiden så det slitage som försämrat verkningsgraden.
Jag har inte kvar den gamla kompressorn, den är skrotad. Men den uppgift som jag fick när vi köpte värmepumpen 1979, var att den skulle ge en värmefaktor på cirka 2,5. Och det var precis det jag fick, 2,5, när jag sammanställde data över hela året, 2019-2021. Men nu har jag testat den nya värmepumpen bara över en vintersäsong, därför jämför jag den värmefaktor jag får nu, med den värmefaktor jag fick med den gamla värmepumpen, också under vintersäsongen. Och då blir det cirka 20% bättre idag. Men det gäller ju hela värmepumpen, inte bara kompressorn, utan även annan elektronik, t.ex. cirkulationspumparna.
👍.
Grattis Christer Vad det kanske mina synpunkter som du nu realiserade Kjell
Hej Kjell. Du hänvisar till en diskussion vi hade i mars 2024, om den första filmen. Men då i mars, hade vi redan haft den här nya värmepumpen i några månader.
Jag visste ju inte då att du redan byt. Eller hur ? Om du vill förbättra ytterligare Borra ett hål och förbättra med 20% så kan du få frikyla på köpet
Servar man inte värmepumpen får man lägre COP , utan tillräcklig mängd köldmedium blir varken överhettning eller underkylning optimala .....
Bra med fakta och inte bara att man tycker. Undrar hur den gamla pumpen hade jobbat med en lägre temperatur ? Hoppas att det nya hållet i 40 år, jag tvivlar.
Även om jag kunde ställa ned radiator-temperaturen även på den gamla, så hade det inte fungerat att köra så i praktiken, eftersom den gamla värmde både varmvatten och radiatorvatten i samma enhet, till samma temperatur. Jag räknar nog inte heller med att den här nya kommer att hålla i 40 år. Den gamla var ju av den första modellen av markvärmepump. Det fanns inga extra finesser över huvud taget, som kunde gå sönder.
Har bytt många kompressorer på mellan 14-18 tusen timmar över rekomenderade jag skrotning av vp o nyinstallation
termostaerna på elementet är väl av bypass typ så du har full cirkulation i rören men det begränsar flödet genom elementet?
Nej, det är en vanlig standard-modell.
@@christerjansson115 om flödet stoppas av en termostat i en slinga blir ju restföljande element utan flöde om det nu är så som du säger,då får man ju ha ett grenrör och ha ett element på var slinga istället för en seriekopplad slinga med en grupp på några element vilket e ganska standard att göra,har svårt och tro att dina termostater stoppar flödet helt,dom släpper bara inte in cirkulationen i elemtet utan flödet passerar bara i slingan vidare till nästa element,men jag vet juinte hur ditt system är byggt,kanske är som du säger, ,
Elementen sitter med en T-koppling på huvudslingan. Så flödet till övriga element går inte alls genom föregående termostat. Termostaten till varje element styr bara flödet genom aktuellt element.
@@christerjansson115 ja men då begränsar dom ju inte flödet som du sa ??? vet inte varför jag snöade in på det här men tyckte det lät konstigt,
Nej, vi missförstod tydligen varandra där.
Hur klarar systemet att undvika legionärsjukan med så låg tappvarmvattentemperatur? 70 grader har varit normen. Installerade en gång en frånluftvärmepump som gav både varmvatten och uppvärmd tilluft. Systemet klarade allt ner till ca +5 utetemperatur. Sedan behövde elpannan stötta. Men, komponenterna höll inte. Först gick den integrerade VV-beredaren läck och hela "skåpet" fick bytas. En tid gick, och så gick en värmeväxlare läck och nytt freon fylldes på efter reparation av läckan. En kort tid senare säckade kompressorn ihop. Efter det sa försäkringsbolaget stopp, en passiv plattvärmeväxlare installerades och elpannan ordnade en 4 ggr högre elräkning..
Jag tror att man brukar räkna med att varmvattnet ska vara minst 50ºC, och helst 55ºC, för att undvika tillväxt av Legionella i beredaren. Här värms varmvattnet normalt upp 56ºC. Men det finns också ett speciellt ”Legionella-läge” på värmepumpen, då den värms upp till 62ºC, då går elpatronen in och värmer de sista graderna. Det sker automatiskt en gång per vecka.
@@christerjansson115 Kolla gärna upp minimitemperaturen! Det är Din och familjens hälsa som står på spel!
Smitta sker genom inandning av vatten i aerosolform eller inandning av jord. Att få i sig bakterien via dryck orsakar inte sjukdom. Smitta mellan personer förekommer inte. Man kan inte bli kronisk bärare av Legionella. Den statistik som finns visar att den misstänkta smittkällan i majoriteten av fallen var bostaden och att de flesta troligen smittades i duschen. Olika typer av bubbelpooler kan också utgöra en risk. Kyltorn står generellt för de största utbrotten. I Sverige förekommer enstaka vårdrelaterade fall varje år och ibland smittas fallen på arbetsplatser där man utsatts för aerosoler. 100-150 personer per år smittas av legionella var av en tredjedel smittas utomlands! Du kan lika gärna smittas i trädgården av dammig jord, Legionella är ett icke-problem i Sverige!
@@christerjansson115du kan med gott samvete sänka det till en gång per månad. Jag har automatiserat så den kör när elpriset är lågt.
En vpkompressor som snurrat o gått i 44 år måste vara världsrekord, ung halva livslängden är normalt
Jo, det är bra. Vi träffade en försäljare för Thermia på en mässa 2018. Då hade han en likadan värmepump som vår, som fortfarande gick. Den var installerad ett år före vår.
Tack för en informativ video. Tror generellt att klok styrning ger stora besparingar. Vi bor sedan 2010 i ett enplans friliggande hus med vattenburen golvvärme i träbjälklag. Elektrisk golvvärme i badrum och hall. Som i många hus fanns en frånluftsvärmepump som byttes till en luft-vatten januari 2023. Den absolut tydligaste besparingen gjordes med Uponors lösning för individuell temperaturstyrning i varje rum. -20-25%. Bytet från en 15 år gammal frånluftspanna till luft-vatten verkar ge en besparing på 20-25%. I höstas försåg jag FTX aggregatet med en en termostat för tilluften, som nu ligger på i snitt 18 grader. Så från att de första åren förbrukat runt 28 MWh ligger vi idag på cirka 15MWh. Då vi installerade solceller 2016 behöver vi dock bara köpa 13 MWh. Utöver det så säljer vi även cirka 5MWh, så man kan säga att vi minskat våra utgifter från 28 till 8 MWh😊 Rätt nöjd faktiskt😊
Bra video. Vad var anledningen att byta från glykol till sprit?
Eftersom etylen-glykol, som vi hade, skulle kunna påverka miljön om den läckte ut, och kanske även kunna leta sig in till vårt dricksvatten, så kändes det bättre att ersätta den med en spritlösning, som anses som mindre miljöskadlig.
Mycket intressant!
Mycket bra video på ett aktuellt ämne i flera avseenden!
Jo, det blir stora pengar med tiden, trots att elpriset var ganska lågt, åtminstone i början. Jag visste ju att värmepumpen var ekonomiskt fördelaktig, men det blev nästan mera pengar i ”vinst” än jag hade trott.
Fin sammanfattning!
Helt fantastiskt bra och informativ video! Kul att se en ingenjör jobba. Som jag lärde mig från mättekniken: Att mäta är att veta.
Roligt att höra. Tack för det
"Att mäta är att veta." Om man vet vad man mäter! de Sa3BOW
Gedigen video! Tack, Christer!
Roligt att höra. Tack för det. Jag har nu även publicerat en uppföljare med min nya värmepump: "Hur mycket bättre har värmepumpen blivit på 44 år? "
@@christerjansson115 Suveränt! Den ska jag strax kolla in!
Är det möjligt att få kod och ritningar för avläsning av elcentralen med Arduino?
Javisst! Fototransistorn kopplas in med det långa benet till 5V. Det korta benet kopplas till Arduino´s A0, och till jord via en 10 kilo-ohm resistor. Koden: // variable to hold sensor value int sensorValue; // variable to calibrate low value int sensorLow = 1023; // variable to calibrate high value int sensorHigh = 0; // LED pin const int ledPin = 13; // named constant for the pin the sensor is connected to const int sensorPin = A0; void setup() { // open a serial connection to display values Serial.begin(9600); // set the LED pins as outputs // the for() loop saves some extra coding for (int pinNumber = 2; pinNumber < 3; pinNumber++) { pinMode(pinNumber, OUTPUT); digitalWrite(pinNumber, LOW); // Make the LED pin an output and turn it on pinMode(ledPin, OUTPUT); digitalWrite(ledPin, HIGH); // calibrate for the first five seconds after program runs while (millis() < 5000) { // record the maximum sensor value sensorValue = analogRead(A0); if (sensorValue > sensorHigh) { sensorHigh = sensorValue; } // record the minimum sensor value if (sensorValue < sensorLow) { sensorLow = sensorValue; } } // turn the LED off, signaling the end of the calibration period digitalWrite(ledPin, LOW); } } void loop() { // put your main code here, to run repeatedly: //read the input from A0 and store it in a variable int sensorVal = analogRead(A0); // send the 10-bit sensor value out the serial port if (sensorVal > 50) //Begränsning av utskrift till signalvärden { Serial.print("sensor Value: "); Serial.println(sensorVal); delay(100); } // map the sensor values to a wide range of pitches int pitch = map(sensorValue, sensorLow, sensorHigh, 50, 4000); } De två punkter som jag har markerat med fet röd, kan behöva anpassas till din elcentral. SensorVal anger minimala signalstyrkan från fototransistorn som ska registreras. Kan sättas ända ned mot 10. Normalt för mig: 50-100. Högre värde är att föredra. Delay(XX) anger hur lång den kortaste tiden är mellan två registreringar. Kan sättas ned mot 10 millisekunder. Vid kortare än 100 kan samma blinkning registreras två eller flera gånger. De två värden ska anpassas så att alla mätvärden registreras, och att samma blinkning inte ska registreras flera gånger. Spara, och öppna skissen i Arduino-programmet. Ladda upp det till Arduino-datorn, där fototransistorn sitter mitt framför den blinkande lysdioden. Öppna Seriell Monitor uppe i högra hörnet i Arduino-programmet. I den Seriella Monitorn: Bocka för att data ska visas kontinuerligt, samt att tiden ska visas. Nu skapas en rad, med tidsstämpel och intensitet för varje gång lysdioden blinkar. Utifrån tidsintervallen beräknas sedan aktuell effekt. Där använder jag Excel.
Arkitekten Bengt Warne gjorde en del intressanta projekt, Naturhuset och Näckroshuset tycker jag är värda att nämna. Naturhuset värmelagrade via luft i stenmagasin. Markrör har använts en del i öken t.ex. i USA för att få drägligare klimat inne. Det finns exempel på arkitektur tusentals år gamla som utnyttjar skorstenseffekten för självdrag. Min far fick två fönster till övers vid bygget av villan 1973 som han satte på garageväggen och förvärmde ventilationsluft ned till källaren, en enkel termostat och en fläkt. Simpelt utan kalkyler, men gav varmluft några timmar på en kall vinterdag redan i februari (Västerbotten).
Vi har samma kvadrametrar på hus och garage. Garaget värms med direkt el och huset med bergsvärme. Jag funderade också pä att ta in vetilationsluften via ett rör i marken ken det blev inte av i bygg stressen. Vi bor i Österbotten i höjd med Sundsvall. Numera är vi på tuman hand. Inkommande temperatur från borrhålet ligger på plus 4 på vintern och + 6-7 grader på sommaren. Vår förbrukning ligger också pä 11 MWh per år. Jaghar dock bytt värmepumppen en gång efter 20 år. Den nya pumppen är inte nämnvärt effektivare annat än kansle på att värma vatten men det är marginellt. Jag tror inte man skall vänta sig attde nya värmepumpparna är nämnvärt effektivare än för 20 år sedan, kanske jämfört med för 40 år sedan. Samma kompressorteknik som vi har i den nya pumppen fanns redan för 20 år sedan och jag misstänker att gasen är sämre pga miljökraven. Den största skillnaden är nog effektivare cirkulationspumppar och mera automatiserad styrningsteknik. Får se hur länge det håller då. Vår nya pump har inverter teknik, kanske något onödigt med golv värme men borde he något jämnare gång och färre stop och starter. Invertern är dock en extea komponent som kan gå sönder. Roligt att se att detta var möjligt redan i början av 80-talet.
Roligt att höra. Om du även räknar in elvärmen i garaget i dessa 11 MWh så måste jag säga att det fungerar väldigt bra.
jag tycker det är allvarlig att ha ett system byggt på glykol i marken. vad händer om någon gräver och har sönder eller att det går sönder över tid så är det en jävla massa glykol i grundvattnet där. kan man ens ha en brunn att dricka ur eller dricker man grannens glykol.
Jag tror inte att man lägger nya system med glykol idag. Det är sprit som används nu. Vi hade glykol i slingan från början, det var bara det som gällde då. Men nu är det utbytt mot en spritlösning.
@@christerjansson115 det är ju bra det i alla fall. tack för att du tog dig tid och berättade det. då blev systemet inte lika farligt.
👍🏻
Din luftomsättning är 30% av boverkets rekommendation (0,35liter/sekund per kvm) OBS , jag förringar inte det du gjort.
Jo, det stämmer, den ligger lägre än rekommendationerna. Ventilationen är ju till för att ventilera ut oönskade ämnen i inomhusluften, t.ex.: - Partiklar, - Kemikalier som kommer från t.ex plastmaterial - Koldioxid från utandningsluft. För de två första gäller 0,35liter/sekund/kvm (vilket för oss motsvarar 205 m³/timme) För den tredje gäller 4 liter/sekund/person (vilket för oss motsvarar 29 m³/timme) Nu är min tanke att partiklarna tar vi effektivt hand om med filtren i värmefläkten. Värmefläkten ger en luftomsättning i hela huset på ca 1200 m³/timme, varför partiklarna tas bort effektivt. Se även mitt svar till @Cheva-Pate där jag visar på effektiviteten på filtreringen. När det gäller kemikalier så binder de ju ofta till olika partiklar i luften, vilket gör att även de försvinner ganska effektivt genom filtreringen. Koldioxid binder ofta inte till partiklar, men för koldioxiden så är ju rekommendationen endast 29 m³/timme, vilket vi alltså uppfyller.
Bra gjort,men utveckling går framåt. Du nämner inte specifikt vad värme och ventilationssystemet förbrukar. Tänk på- Nya pumpar och fläktar drar 20% mot gamla Nya värmepumpar med flytande kondensering sparar 50% mot din med fast kondensering. Det är mycket grejer på ett spett.
Det här är ju alltid en avvägning, hur länge är det värt att underhålla och reparera utrustning, och när bör den bytas ut. Eftersom jag är så lyckligt lottad att jag kan göra en del underhåll själv, så har vi egentligen inte haft någon omkostnad för värme och ventilationssystemet (mer än filterbyten). För fläkten till värmesystemet har jag smörjt lagren ett par gången, inget annat. Från början bytte jag ut lagren till ventilationsfläktarna när de började låta illa. Senare har jag, även här, bara smörjt lagren med teflonspray från en spray-flaska, då kan jag pressa in lite fett i lagren, trots att de är tätade. Värmepumpen har jag aldrig gjort något åt, vi har aldrig haft någon service. Generellt brukar man väl också rekommendera att laga och reparera saker, istället för att byta ut dem. Det tär mindre på jordens resurser. Men visst, så småningom måste ju allt bytas ut. PS. Vi bytte ut både värmepumpen och ventilationsfläktarna för några månader sedan. Men hur det har gått återkommer jag med
Hej Jag skulle nog sänka utgående temperatur från värmepumpen till 35 grader under mars-oktober,och komplettera med en varmvattenberedare 60 liter som lyfter temperaturen till 60 grader till varmvattnet. När vi bytte värmepump från fast kondensering 55 grader till flytande sänktes energiförbrukningen på helår med 40% Mit tips. .
Hej igen. Det finns ju en värmekurva i värmepumpen som styr hur varmt utgående radiatorvatten ska vara. Nu under vintern ligger det på +33ºC vid ±0ºC utetemperatur, och går upp mot +42ºC vid -25ºC ute. Det har fungerat bra den här vintern. Vilken temperatur vi kommer att ha under vår och sommar får jag se. Det här med varmvattenberedaren förstår jag inte riktigt. Vi har en expansionstank på 100 liter, men den är främst till för att vi ska kunna ha termostater på elementen, för då behövs en större vattenvolym, som värmepumpen kan jobba mot om termostaterna stänger helt. På varmvattensidan har vi ett ”Legionella-läge” som startar en gång per vecka. I det läget går el-patronen in och värmer varmvattnet de sista graderna upp till +62ºC.
@@christerjansson115 Hej Christer Jag uppfattade i din video att värmepumpen hade fast kondensering mot en tank och laddade ca 55grader och därefter shuntare ut lämplig temperatur till värmen. Mvh kjell
Jo, det stämmer att det system som jag beskriver i filmen fungerade som du säger. Men vi har alltså bytt ut värmepumpen mot en ny för några månader sedan. Mitt svar gällde faktiskt den nya värmepumpen.
jävlar ursäkta uttrycket vilken bra uppvärming du har ! mycket intresserad har redan börja skissa på nåt liknande !
Jäklars detta var ju mycket intressant och tack för en god film med tydlig information :)
Hmm markluftröret är en tveksam lösning !! Garanterat att det kan bli kondens i röret som efter någon tid ger upphov till mögelbildning som efter ett tag ger sporer i luften och mycket hälsovådliga förhållande i huset !!!
Jo, det stämmer, det kan bildas flera liter kondensvatten varje dygn, om det är varmt ute och är hög luftfuktighet. Det kondensvattnet måste kunna rinna ut från röret. Jag tog upp den här frågan i slutet av filmen, för jag vet att det finns diskussion om markrör och mögelbildning. Det jag säger där är att det är viktigt att markröret har en slät insida, ej t.ex en räfflad slang, och ligger i marken med bra fall hela tiden, inga svackor. Då kan kondensvattnet rinna ut och stannar inte kvar. Men det ska också vara lätt att spola rent röret vid behov med t.ex en slang från en högtrycksspruta. Mögelsporer är normalt större än cirka 5 µm, vilket gör att de, om de skulle finnas i inomhusluften, förhållandevis enkelt skulle filtreras bort i vårt filter-värme-batteri. Jag hänvisar till det svar jag gav till @Cheva-Pate, där jag mer ingående visar effektiviteten av våra filter. Men tillbaka till mängden kondensvatten. Jag tycket ju egentligen att det är bättre ju mer kondensvatten som faller ut ifrån inkommande ventilationsluft. Mindre fukt in med ventilationsluften gör nämligen att luftfuktigheten i inomhusluften även kommer att bli lite lägre. Upplevelsen av hur varmt det känns, påverkas starkt av luftfuktigheten. Hög temperatur i kombination med hög luftfuktighet, upplever vi som besvärande varmt. Men med samma lufttemperatur i grader, men lägre luftfuktighet, upplever vi som betydligt mer angenämt, eftersom vår svett då lättare kan avdunsta från kroppen
Det finns tydligen lösningar bara man har koll på hur saker o ting fungerar, det låter hoppfullt. Tack för bra informat. Hälsn. från Landskrona.
Mycket bra tänkt och bra system.
Du trivs med ditt luftburna värmesystem men tror att vattenburet och då helst slang ingjutet i betongplattan är bättre om man har en värmepump . Vatten har en mycket bättre verkningsgrad att transportera värmeenergi . Gillar skarpt ditt markrör 👍
Jo golvvärme var ett alternativ när vi byggde, pga att det fungerar bra med ganska låg vattentemperatur. Då var det en svårighet att hitta system som fungerade med den förhållandevis låga radiatortemperatur som värmepumpen gav. Det vanliga då var ju olje- eller vedeldning, vilket gav höga temperaturer, varför elementen kunde vara ganska små. Men jag hade en vision om att bygga ett hus med så lite värmebehov som möjligt. Den teoretiskt optimala formen på ett hus är ju ett klot. Det ger den största volymen i relation till ytan. Det är ju via ytan som värmen förloras. Men ett runt hus är svårt att bygga, och få tätt, samt att det skulle bli svårt att utnyttja utrymmet inomhus effektivt. Istället blev det ett hus mer i form av en kub, ett 1½-plans hus med ganska fyrkantig bottenyta. Dessutom försökte vi hålla de varmaste delarna i centrum av huset, så att eventuella förluster ändå skulle stanna kvar inom ytterväggarna. T.ex försökte vi, så långt det gick, att placera garderober, skåp och klädkammare mot ytterväggarna, där temperaturen kan få vara lite lägre. Värmesystemet är ju normalt det varmaste som finns i ett hus, så även där försökte vi att placera det så centralt som möjligt. Nu ligger alla värmekanaler centralt i mellanbjälklagret, med utblås i golvet på övervåningen, och från taket på nedervåningen. Men vi har en fördelningskanal som ligger utanför stödbensväggen, alltså utanför husets centrala del, vilket alltså inte är optimalt. Alternativet hade varit att lägga fördelningskanalen inne i rummen uppe mot taket, men så ville vi inte ha det. Med det system, med golvvärme, som du föreslår så skulle hela värmesystemet ligga i utkanten av huset. Jag tror alltså att ett sånt system skulle ge större värmeförluster än vårt varmluftssystem. Men sedan kan det ju givetvis vara skönt med varma golv.
Intressant och lärorikt. Att inkommande luft var så varm även vid kall väderlek var en nyhet.
Tanken med röret för inkommande ventilationsluft, var ju från början bara att förvärma luften under vinterhalvåret. Det var först senare som jag insåg att det även kunde skapa en viss kyla i huset under varma sommardagar. Eftersom jag ville förvärma luften så mycket som möjligt, så lade vi röret en bit, cirka 10 meter, tillsammans med röret för avlopp. Man spolar ju ut ganska mycket varmvatten, så jag tänkte att då borde marken runt om också värmas lite, vilket då även skulle kunna överföras till inkommande ventilationsluft. Jag tror också att det gör en viss skillnad, kanske runt 2 grader.
Med tanke på när allt byggdes så ser det bra ut, enda men… gullfiber i fläktkanalen nej, det släpper microfibrer i tilluften, stort nej. Jag har hittills aldrig sett ett tilluftsfilter som inte är otäckt smutsigt efter 1 års användning, skulle aldrig köra 5 år med samma filter fullt med svamp/ mögelsporer, pollen, organiskt jox, mm. Idag skulle man använda EC fläktar, EC pumpar samt inverter styrd värmepump med mjukare gång. Frikyla ifrån kollektorslangen e en bra tanke. Din avluft verkar inte ha någon återvinning, hade kunnat åtgärdats med ett FTX aggregat.
Tack för intressanta synpunkter. Jag har några kommentarer. 1. Partiklar från värmekanalerna av Gullfiber. Intressant tanke, ska jag vara ärlig så har även jag själv tänkt så ibland. Men nu har jag äntligen testat hur det verkligen ser ut. Jag hyrde ett instrument, DustTrak DRX 8533, som kan mäta partiklar från 0,1 till 15µm (mikrometer) i olika fraktioner samtidigt, PM1, PM2,5 och PM10. Partiklar mindre än 2,5µm räknas som respirabla, att de kan komma långt ned i lungorna. Jag kommer här att ange värden för PM1, alltså de minsta partiklarna, under 1 µm, samt PM2,5 och PM10 inom parentes efteråt. Utomhus: 18 (18, 19) µg/m³ (mikrogram per kubikmeter luft) Inkommande ventilationsluft genom markröret: 15 (15, 16) µg/m³. Filtrerad varmluft: 1 (1, 1) µg/m³ Utblås från värmekanalerna: 2 (2, 2) µg/m³ Rumsluft: 4 (4, 5) µg/m³ Mina kommentarer: I princip alla partiklar är tydligen av den minsta fraktionen, PM1. Filtren (grovfilter G4 + finfilter F7) är uppenbarligen väldigt effektiva, partikelhalten minskar från 15 ned till bara 1. Gullfiberkanalerna ger bara ett mycket litet tillskott av partiklar, från 1 till 2 µg/m³. I rumsluften är halterna högre, bla pga damm som virvlas upp, och fibrer som släpper från kläder, mattor och husdjur. Men halten i rumsluften är fortfarande lägre än i utomhusluften. Halten i utomhusluften var ganska hög vid mätningarna. När jag mätte dagen efter var halten lägre, 7 µg/m³. Ev. hade någon eldat i en kamin i samband med den första mätningen. Men halterna i inomhusluften påverkades inte nämnvärt av det. 2. Smutsigt grovfilter. Ja, absolut, det stämmer. Det är jag som inte har beskrivit hur jag egentlig gör med filtren. Vi har två filter, ett grovfilter, G4, en matta som ligger över finfiltret, F7. Grovfiltret blir mycket riktigt fort igensatt, men då brukar jag skaka av det mesta dammet, och handtvättar sedan grovfiltret i ljummet vatten med några droppar diskmedel innan jag lägger tillbaka det igen. Det här gör jag kanske en gång varannan månad. Finfiltret gör jag inget åt. För att veta när filtren ska bytas brukar man mäta tryckfallet över filtren. När filtren blir igensatta ökar mottrycket, och då ska filtren bytas. År 2015 köpte jag nytt finfilter och grovfilter. Mottrycket med nya filter var 12 mm vattenpelare. Efter några månader var mottrycket 24 mm. Men efter skak och tvätt av grovfiltret var mottrycket återigen 12 mm. Efter 6 år med samma filter var mottrycket 14 mm vp, alltså bara 2 mm högre än med nya filter. Men då bytte jag ändå både fin- och grovfilter. Även de nya filtren gav 12 mm vp i mottryck. Nästan alla partiklar fastnar uppenbarligen redan i grovfiltret. 3. Jag har faktiskt nyligen bytt ut de gamla ventilationsfläktarna till just EC-fläktar. Då hade de gamla fläktarna fungerat i mer än 40 år. Men typ årligen, bytte jag lager, eller på senare tid, bara smörjde lagren med teflonspray från en spray-flaska. Det räckte för att de skulle fungera bra igen. Även värmepumpen är utbytt sedan några månader tillbaka, men det återkommer jag till senare, när jag har fått lite mer driftdata med den nya värmepumpen. 4. Det stämmer att jag inte har någon värmeväxlare - idag. Men jag satte faktiskt in en när huset var nytt. Det var en Kantherm växelströms-värmeväxlare, som fungerade bra, men efter ett tag behövde jag utrymmet till annat, så då försvann den. Den här vintern, 2023-2024, har inkommande ventilationsluft genom markröret, aldrig varit kallare än +4ºC, trots att det tidvis har varit kallare än -20ºC utomhus. Det motsvarar vad inkommande ventilationsluft skulle vara med en värmeväxlare med 60% verkningsgrad. Nu skulle ju visserligen vår inkommande ventilationsluft vara kanske +17ºC, istället för +4ºC, om vi hade haft en värmeväxlare. Så visst, det skulle vara en fördel, men det var det där med platsen.
Det mest genomarbetade svar jag någonsin fått. 😁
Intressant film!
Om alla vore lika upplysta som du skulle vi inte ha några problem med energiförsörjningen i landet! 🙂 Intressant summering av energianvändning / förbrukning under så lång tid. Sannolikt har värmepumpen "överlevt" alla dessa år tack vare att den jobbar med så fördelaktiga temperaturer, (relativt hög temp. på förångarsidan, relativt låg temp. på kondensorsidan). Sen underlättar det ju om man är lite "nördig" beträffande energi. Det är du. Inget fel i det, för jag känner igen mig själv! Ligger på liknande förbrukningssiffror själv för uppvärmning av ca 200 + 75 kvadratmeter, vårt hus också i Mellansverige. Till och med vedförbrukningen stämmer: Jag eldar 1/2 - 1 kubik ved årligen, när det är "svinkallt", för att slippa eltillskott i min bergvärmepump. Dock är vårt hus 100 år gammalt, men avsevärt förbättrat med avseende på isolering.
Innovativt, smart och klurigt system. Och det för 41 år sedan! 👍
Tack för den här väl lärorika information.