Sveriges demokratiska nivåer | SAMHÄLLSKUNSKAP FÖRKLARAD | Gymnasiet
Demokratin i Sverige är ordnad i fyra olika nivåer: stat, region, kommun och EU. Utifrån begrepp som representativ demokrati, parlamentarism och decentralisering förklarar vi de svenska demokratiska nivåerna: hur de styrs, varför vi har dem och vilket ansvar som ligger på dem.
Om serien Samhällskunskap förklarad
I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
________________________________________________________________________
UR är en del av svensk public service. Vi driver Kunskapskanalen med SVT och sänder i SVT och Sveriges radio.
Alla program finns att se eller lyssna på efter sändning på urplay.se
Läs mer om UR på ur.se
Följ oss i sociala medier:
Facebook:
/ utbildningsradion
Twitter:
/ urofficiell
Instagram:
/ urplay.se
Пікірлер: 11
Interessant at se hvordan Sverige fungerer. I modforholdsregler til Danmark hvor regeringen ikke har faste perioder (dog max 4 år). Så her er region og kommune sammen, men uafhængig af regeringen.
@Vxiey
9 ай бұрын
jävla dansk
Nej våra röster kan inget påverka. Antingen oduglingar från det ena eller det andra hållet. Med samma vanföreställningar.
@KalleNilsson
Ай бұрын
Det diktatoriska Sverige kan hindra dina röster... Konspirationen av svenska staten är oändlig! Avslöjandets dagar är på väg...
@user-ig6mo6gj9y
11 күн бұрын
Stora påståenden! Har du några exempel?
@Feinrizulwur
11 күн бұрын
@@user-ig6mo6gj9yDu fick inte rösta om medlemskap i den POLITISKA unionen EU, eller militäralliansen NATO. Det var andra som skötte de frågorna över huvudet på folket.
@user-ig6mo6gj9y
11 күн бұрын
@@Feinrizulwur Vad jag kan hitta angående EU är följande taget från wikipedia:"Den 13 november 1994 genomfördes en rådgivande folkomröstning om EU-medlemskap i Sverige. 52,3 procent röstade för ett medlemskap, 46,8 procent röstade emot och 0,9 procent röstade blankt. Efter folkomröstningen gick Sverige med i Europeiska unionen (EU) 1 januari 1995." Jag var personligen inte född vid det årtalet, men det verkar som att du har fel om att det var andra som skötte de frågorna över huvudet på folket. Angående NATO så är det särskilda omständigheter. Vad är din uppfattning om att vi inte fick någon folkomröstning om det? Jag har googlat och hittar svar på den frågan men om ditt argument enbart är att det är dåligt för att vi inte fick rösta i saken så får du gärna motivera hur du tänker.