Riksdagshuset är platsen där vi hittar Sveriges riksdag och huset ligger på Helgeandsholmen i Stockholm. Promenerar du Drottninggatan ner mot Gamla stan så passerar du alldeles förbi. Riksdagshuset byggdes mellan åren 1897 och 1905 och är alltså över hundra år. Riksdagen är den högsta beslutande gruppen av människor i vårt land. I riksdagen jobbar män och kvinnor som folket i Sverige röstat fram. Ja, av alla som är över 18 år. När man fyllt 18 år (och är svensk medborgare) får man rösta.
De som är invalda till riksdagen kallas för riksdagsledamöter. Alla ledamöter tillhör olika partier. Svenska folket väljer vart fjärde år 349 personer som ska företräda dem i riksdagen. Det är viktigt att det är ett ojämnt antal. Detta för att det inte ska bli lika många röster för som emot när man ska rösta och besluta.
Sveriges demokratiska system kallas representativ demokrati. Det betyder att folket styr just genom val av partier eller representanter som får besluta om saker som ska gälla hela befolkningen. Detta till skillnad från direkt demokrati där alla är med och röstar och beslutar. I ett stort land skulle detta bli väldigt svårt och krångligt att genomföra.
Kammaren eller plenisalen är själva hjärtat i riksdagshuset, ett centrum för den politiska debatten. Vad gör man här då? Jo, bland annat fattar man beslut. Någon riksdagsledamot har kommit in med en motion, då har han eller hon inte varit ute och sprungit, utan det är frågan om ett förslag, att till exempel vi ska ha skola även på lördagar. Medlemmarna i riksdagen debatterar och diskuterar. Sedan när det är dags för omröstning har varje ledamot en röst. Man kan rösta ja, nej eller avstå. Talmannen som leder gruppen och är ordförande får inte rösta. Röstar de flesta för att vi ska ha skola också på lördagar vinner det förslaget.
Men det händer fler saker. Ibland är det frågestunder med regeringen, en annan gång kan det vara en debatt mellan partiledarna eller en diskussion kring en särskilt viktig fråga. Alla sammanträden spelas in. Du kan följa debatterna via webb-tv. En del debatter direktsänds också i radio och tv.
Om vi tittar ner över salen ser vi de 349 riksdagsledamöternas platser. Man har bestämda platser. Ledamöterna är sorterade efter vilken valkrets de tillhör och inte efter parti, som är vanligt i andra länder. Sverige är indelat i 29 olika valkretsar. Ledamöterna från Stockholms sitter långt fram där nere till höger och där bak till vänster sitter Norrbottens ledamöter. Ministrarna, regeringens medlemmar, har sina platser längst fram till vänster. De har inga röstknappar eftersom de inte får rösta. Talmannen sitter där framme på upphöjningen i en stol med extra hög rygg. I talarstolen, till vänster om talmannen, står riksdagsledamöterna när de håller sina tal.
Den stora tavlan på väggen är röstningstavlan, eller voteringstavlan som man säger. Det är som riksdagen i miniatyr. Varje plupp är en ledamot. De visar resultatet av omröstningarna. Lamporna i tavlorna motsvarar ledamöterna. Grön lampa betyder "ja", röd "nej" och gul "avstår". Om ledamoten är borta är lampan släckt. Väven på väggen bakom podiet heter "Minnet av ett landskap" och är gjord av textilkonstnären Elisabet Hasselberg Olsson. Den är 54 kvadratmeter stor och är vävd av lin från olika delar av Sverige. Det finns balkonger och gluggar för journalister och fotografer som följer debatterna.
I kammaren är det öppenhet som gäller. Du är välkommen att lyssna på debatterna från åhörarläktaren i kammaren. Det finns 500 platser för besökare. Det är vissa regler som gäller här; man får inte demonstrera, applådera, vissla, ropa eller på annat sätt visa vad man tycker.