*OBS! Jag svarar inte på fler kommentarer på den här videon!* Den här videon är nämligen utdaterad, och har ersatts av videon på den här länken: kzread.info/dash/bejne/a5mFm85mZ9Wyg8Y.html Välkommen dit istället!

6:44 Jag garvar ihjäl mig herrugud! Bra video förresten. Mycket lärorikt, tack så jättemycket! :)

@MagnusEhinger01

9 жыл бұрын

Mutant Llama Taking Over The World Arrrgh! Det glömde jag klippa bort…! :-( ;-)

Magnus! Du är bäst, helt fantastiska mini-lektioner! Tack tack tack!

@MagnusEhinger01

9 жыл бұрын

* Sväller av stolhet! *

Riktigt bra video! Man behöver bara söka efter ämnet mn vill veta om och sedan får man en perfekt undervisning av ämnet. Tack!

@MagnusEhinger01

8 жыл бұрын

+Didrik Lindqwister Tack för det! Glöm inte bort att jag har massor med instuderingsmaterial på min hemsida också, ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/kemi-2/lektioner/biokemi/749-proteiner.html.

Pluggar i skrivande stund Kemi 2 med hjälp av läroboken som du författat! Mycket lättbegriplig och oerhört informativ. Helt klart överlägsen de andra böckerna som utgör skolbibliotekets sortiment! Särskilt uppgifterna tycker jag är bättre; med mer regelrätta tankenötter snarare än bara massa beräkningar.

@MagnusEhinger01

5 жыл бұрын

Tack, vad roligt att höra att du tycker att läroboken funkar! 😊 Har du några frågor om videogenomgångarna eller uppgifter i boken som du skulle behöva hjälp med, är det bara att posta dem här. Jag kan inte lova att jag alltid har möjlighet att svara, men jag gör alltid så gott jag kan!

Hej! Jag skulle vara järttetacksam om du svarar på denna fråga. Hur kan en förändring på kvävebasernas ordningsföljd förändra en proteins funktion? Hur kan en förändring på kvävebasernas ordningsföljd leda till att en vattenlöslig protein blir olöslig? Tack för hjälpen.

@MagnusEhinger01

5 жыл бұрын

I DNA-molekylen kodar kvävebaserna för olika aminosyror. Du kan lära dig med om det i den här videogenomgången: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-2/lektioner/biokemi/6666-dna-molekylens-struktur-och-funktion-kemi-2.html Proteinets funktion bestäms av dess struktur. Det är det jag går igenom i videon ovan. Om primärstrukturen (aminosyrasekvensen) ändras, kommer även sekundär- och tertiärstrukturerna att ändras (och kvartärstrukturen, om det är ett protein med flera subenheter). På ytan av ett vattenlösligt protein sitter det aminosyror med hydrofila sidokedjor. Om en sådan aminosyra byts ut till en med hydrofob sidokedja minskar proteinets löslighet.

Hittar inget om denaturering (t.ex. av proteiner) på din kanal. I övrigt får jag tacka för alla lärorika videoklipp du laddat upp!

10:57

Jag kände för en gång skull att jag lärde mig något! Tack :^)

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

Tack själv, roligt att det gick att lära sig något från videogenomgången! 😊

tack så mycket Magnus!

@MagnusEhinger01

5 жыл бұрын

Varsågod så mycket!

@karls0999

5 жыл бұрын

Vilken årskurs riktar videon till sig?

@MagnusEhinger01

5 жыл бұрын

Den här videogenomgången riktar sig till gymnasiets Kemi 2-kurs.

minut 5.56 (ungefär) säger du något om att klippa i DNA-molekylen Kan du utveckla det?

@MagnusEhinger01

6 жыл бұрын

Det finns ganska mycket att säga om enzymer som kan klippa i DNA-molekylen (så kallade restriktionsenzymer). Gemensamt för dem alla är att de känner igen en speciell sekvens av kvävebaser i DNA-molekylen, och så klipper de DNA-molekylen i två bitar där (och bara där). Jag tar upp det på mycket grundläggande nivå i den här videogenomgången - ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-2/lektioner/cell-och-molekylarbiologi/6964-genetiskt-modifierade-organismer-gmo.html - och på den här sidan (i kursen i bioteknik) går jag lite mer på djupet: ehinger.nu/undervisning/kurser/bioteknik/lektioner/nukleinsyrornas-struktur-och-kemi/2281-restriktionsenzymer-kan-klippa-i-dna-molekylen.html

@karinguinchard7418

6 жыл бұрын

Stort tack och god påsk!

@MagnusEhinger01

6 жыл бұрын

Karin Guinchard Tack detsamma!

Jag undrar det här med stereocentrumet. Man säger att glycin inte har ett, fast andra kolet är ju bundet till 2 olika väte en aminogrupp och karboxylgruppen, det är 4 grupper. Hur kommer det sig att den inte är stereocentrum

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

Det är inte fyra _olika_ grupper eftersom väteatomerna är identiska.

@densista1160

4 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Jaha, det var så enkelt :P

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

@@densista1160 Jäpp! 😊

Vad får egenskaperna/strukturen hos de olika aminosyror för effekt när proteinet veckas? Beskriv vilka olika sidogrupper en aminosyra kan ha och vilken konsekvens denna får. Kan du denna?

@MagnusEhinger01

5 жыл бұрын

Innan jag svarar skulle jag vilja veta hur du själv resonerar?

@GO3sLOW6Pk

5 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Vad får egenskaperna/strukturen hos de olika aminosyror för effekt när proteinet veckas? Den frågan fattar jag inte riktigt eller jag fattar den på sätt och vis men jag vet inte vilket svar dem är ute efter. Andra delen av frågan kan jag.

@MagnusEhinger01

5 жыл бұрын

@@GO3sLOW6Pk Här handlar det om att beskriva vad det är som får tertiärstrukturen att hålla ihop, alltså mellan vilka sidokedjor som det kan uppstår vilken typ av bindning, som gör att tertiärstrukturen (och kvartär-) kan hållas ihop. Blev frågan tydligare då?

@GO3sLOW6Pk

5 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Jag tänkte så här, men vet inte om jag svarar på frågan. Tycker du det saknas något eller hat jag tolkat frågan fel? "Eftersom R-gruppen hos aminosyror kan ha olika kemiska egenskaper, de vara negativt/positivt laddade eller polär/ickepolär så kommer aminosyrorna arrangera sig beroende på dem kemiska egenskaper som R-gruppen skapar. T.ex Om man har en kedja av aminosyror så kommer dem aminosyror med R-grupp med negavtiv laddning vilja lägga sig och interagera med andra aminosyror med R-grupp som är positivt laddad".

@MagnusEhinger01

5 жыл бұрын

@@GO3sLOW6Pk Ja, det är bra, men du kan också lägga till hur andra typer av intermolekylära bindningar (dipol-dipol-bindningar, vätebindningar och van der Waalsbindningar) kan uppstå mellan olika aminosyror. Och så förstås även disulfidbryggor!

Hur lång tid tar det för ett protein att veckla sig

@MagnusEhinger01

5 жыл бұрын

Vanligtvis går det mycket fort, och sker samtidigt med translationen.

I den kvartära strukturen finns hos ett protein finns interaktioner mellan subenheter genom: a) Vätebindningar b) Hydrofoba interaktioner c) Kovalenta bindningar d) Alla ovan nämnda bindningar Obs! Man kan välja flera svar. Vilken är rätt?

@MagnusEhinger01

5 жыл бұрын

Har du själv någon fundering om vad som skulle kunna vara rätt, och varför?

@GO3sLOW6Pk

5 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Det är bara svar c) Jag är osäker. Jag vet att vätebindningar, hydrofoba interaktioner gäller för kvartära strukturen, vilket också visas i din video. Men jag har faktist ingen aning angående kovalenta bindningar.

@MagnusEhinger01

5 жыл бұрын

@@GO3sLOW6Pk Vätebindningar och hydrofoba interaktioner är absolut vanligast för att hålla ihop kvartärstrukturen. Jag känner inte till något protein där kvartärstrukturen hålls ihop av kovalenta bindningar (det är ju typiskt då någon disulfidbrygga vi pratar om), men det finns inget som säger att det skulle vara _omöjligt_ att det ändå finns. I och med att det finns så fantastiskt många olika proteiner vore det märkligt om det inte finns något där kvartärstrukturerna hålls ihop med disulfidbryggor. Och nu medan jag skrev detta kom jag på att antikropparnas två tunga kedjor hålls ihop med disulfidbryggor, så det är nog ändå att betrakta som att kvartärstrukturen kan hållas ihop med kovalenta bindningar också! 😊

@GO3sLOW6Pk

5 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Ja tänkte väl det, det mer troligt att någon kvartärstruktur kan hållas ihop av kovalenta bindningar eftersom det finns så himla många precis! Stort tacksam för svar :)

@MagnusEhinger01

5 жыл бұрын

@@GO3sLOW6Pk 👍

Hej! Vad är skillnade mellan fiberproteiner och globulära proteiner?

@MagnusEhinger01

5 жыл бұрын

Indelningen av proteiner i fiberproteiner och globulära proteiner är egentligen lite föråldrad, men hänger fortfarande kvar i en del läromedel. Kort sagt är fiberproteiner sådana som bygger upp bindväv i kroppen, och finns i till exmpel hår, hud, naglar och senor. Globulära proteiner är enligt denna definition "alla andra". Som du kan se i min videogenomgång här ovan tycker jag att det är vettigare att dela in proteinerna efter deras funktion, men då blir det ju också fler grupper att lära sig.

Mysigt @6:44

Bestämning av primärstrukturen hos ett protein kan innefatta: a. Att titta på det i ett elektronmikroskop b. Att klyva proteinet med olika enzym c. Att klyva proteinet i mindre peptider d. Att sekvensera hela peptider Frågan kan ha flera svar. Hittar ej någon solid svar på internet.

@MagnusEhinger01

5 жыл бұрын

Hur tänker du själv?

@GO3sLOW6Pk

5 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Hitta svaret, men har en till fråga. Buffertsystemet i blodet: a. Håller blodets pH nära pH 6 b. Hindrar blodets pH att ändras som följd av tillfällig ökning av syror i blodet c. Är baserat på dissociationen av H2CO3 d. Låter löst CO2 ta formen HCO3- Frågan kan ha flera svara. Jag svara b och c. Är lite osäker svar D. Kan du förklara vad den innebär?

@MagnusEhinger01

5 жыл бұрын

@@GO3sLOW6Pk Det stämmer att det mesta av koldioxiden är löst i blodet i form av kolsyra. Den bildade kolsyran H₂CO₃ protolyseras, och då bildas det vätekarbonatjoner HCO₃⁻ enligt följande reaktion: H₂CO₃ → HCO₃⁻ + H⁺. Så, ja - jag skulle säga att även alternativ (d) är korrekt.

@GO3sLOW6Pk

5 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Okej tack så mycket men det är själva meningen som gör det svårt för mig att fatta. Kolsyra bikarbonatbufferten förstår jag men själva svaret gör det liten till en kugg fråga. Återigen väldigt tacksam för svar:) Vi får inget facit till dessa frågor så jag jag litarr på dig :)

@MagnusEhinger01

5 жыл бұрын

@@GO3sLOW6Pk Jag tyckte också att alternativ d var knöligt formulerad. Jag hoppas att jag tolkade den rätt!