Passande tid att lägga upp denna video; har prov imorrn. Du räddar liv Magnus!

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

Lycka till på ditt prov! 😊

@marcusr5524

Ай бұрын

Hur gick de på provet?

@noyuzuchiii

Ай бұрын

@@marcusr5524 Sitter du också o stresspluggar innan provet? 🧐

@marcusr5524

Ай бұрын

@@noyuzuchiii Har provet om någon vecka men ett mindre test imorgon dock 😅 men lycka till på provet du fixar de! 💪

@noyuzuchiii

Ай бұрын

@@marcusr5524 Tackarrr 🙏 Lycka till på provet du med!!

Fantastiskt! Har haft extremt svårt med detta moment där jag känner att min kemibok inte gett mig något, men denna 14 långa video fick mig att förstå allt! Tusen tack Magnus!!

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Tusen varsågod, härligt att jag fick "polletten att trilla ner" för dig! 😊

Kursprov imorn, tack för videon!

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Lycka till på provet! 😊👍

@Shitgotmegeekin

3 жыл бұрын

Har det på tisdag, hur många frågor var det (om du minns)?

@Shitgotmegeekin

3 жыл бұрын

@Sagad Abbas Flamers Flamers NA20D 16-17 st, inte jättesvårt men inte lätt heller. Har nt fått tbx provet än så kan inte riktigt säga, men haru lyssnat på Magnus går d nog bra

Bra video som vanligt magnus du räddar betyg!

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

Tack, tack - det är skönt att jag kan hjälpa till i de här tiderna! 😊

De borde ge dig ett Nobelpris, tack Magnus, du gör kemi lättare.

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Tack ska du ha! År 2016 fick jag faktiskt Kungliga VetenskapsAkademiens lärarpris; det är nog så nära ett nobelpris jag kan komma! 😉

Det är helt sjukt, du är definitionen av en bra lärare!

@MagnusEhinger01

4 күн бұрын

Tack! 😊

Skit bra video. Tack så mycket.

@MagnusEhinger01

Ай бұрын

Varsågod så mycket! 😊

Tack så jättemycket för dina videos, du hjälper mig verkligen!

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

Tack själv, det är alltid roligt att höra att man kan vara till hjälp! 😊

du är den bästa som finns

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

Nä, det bästa är ju att du lär dig en massa kemi! 😊

Tack så hemskt mycket för denna videon, hjälpte till massor. Min lärare förvirrade mig jättemycket med entalpi!

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Tack själv, roligt att höra att den kunde hjälpa dig! 😊

Tack så mycket för alla videos! De hjälper jättemycket :)

@MagnusEhinger01

Жыл бұрын

Varsågod så mycket, det är alltid roligt att höra att de är till hjälp! 😊

Fin video Magnus! Kursprov imorgon, dags att hålla tummarna :)

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

Lycka till! 😊

Superbra video!! Hjälpte mig mycket.

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

Det var roligt att höra att den var till hjälp! 😊

Så enkelt! vi måste hålla det enkelt, vilket jag verkligen tycker du gör! tackar

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Tack själv, roligt att höra att min pedagogik går hem! 😊

Bra video som alltid Magnus 👍🏽

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

Tack ska du ha! 😊

Hej! Jag har en inlämningen i kemi och behöver rita ett entalpi diagram men jag vet inte hur jag ska gå tillväga. Vad för app/ hemsida har du använt att göra dina egna. Tacksam för hjälp.

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Jag använder Keynote (Apples svar på Microsofts PowerPoint), men PowerPoint eller Google Presentationer går lika bra - eller varför inte OpenOffice Impress.

Hej Magnus! När man blandar isvatten med natriumklorid så sänks temperaturen, men vad är det som egentligen händer? Är det en endoterm reaktion? Och isåfall, vad är aktiveringsenergin som gör att reaktionen sker?

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Ja, det är en endoterm process. Aktiveringsenergin kommer från den lilla värme som vattenmolekylerna, natrium- och kloridjonerna har.

@ninaw7955

3 жыл бұрын

Magnus Ehinger Tack så mycket!

Hej, jag har en fråga var kommer 394 kj ifrån? Äre från formelboken eller ska man räkna ut den annars förstår jag varför den blir negativ tack!!

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

Den hämtade jag från min formelsamling! 😊

Hej! Krävs det ingen aktiveringsenergi för att bryta bindningarna vid entalpidiagrammet för C(s) +O2 -> CO2?

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Jo, visst gör det det! I diagrammet vid 12:42 valde jag dock att inte ta med det för att göra det tydligare när jag bara jämför H(produkter) med H(reaktanter). Samma gäller förstås för diagrammet vid 13:41.

Hej Magnus! Jag har en fråga, hur får jag reda på olika ämnens entalpivärden? Var kommer exempelvis 394 kj ifrån? Finns det någon formelsamling för detta? Jag har en uppgift där jag ska ta reda på hur mycket energi som går åt vid förbränning av butan men vet inte hur jag ska gå till väga.

@MagnusEhinger01

Ай бұрын

Här måste man vara lite noggrann med vad man menar med "entalpivärden". Kom ihåg att det inte går att bestämma några absolutvärden för entalpi, utan bara _förändringen_ i entalpi vid en kemisk reaktion, ∆H. Där har fysikalkemister ägnat stor möda åt att mäta till exempel förbränningsentalpin för ett stort antal ämnen (hur mycket energi som frigörs vid förbränning av ett visst ämne) eller bildningsentalpin (förändringen i entalpi vid bildning av ett visst ämne om man utgår från grundämnena i ren form). Dessa värden finns att slå upp i tabell- och formelsamlingar.

Jätte stor hjälp under distansundervisning. Var lite förvirrad med entalpi men du förklara på bra sätt

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Vad roligt att höra att jag kunde hjälpa till! 😊

Hej Magnus! Hur fungerar en kylpåse? Du vet när man måste kasta en liten påse i golvet för att den ska bli kall

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Kylpåsen brukar innehålla vatten och ammoniumnitrat separerade av ett tunt membran. När membranet spräcks blandas ammoniumnitraten och vattnet, och när ammoniumnitraten löses i vatten så tas det upp värme från omgivningen på precis det sätt som jag beskriver från 8:50 i videogenomgången ovan.

@emmaalmstrom8340

3 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Jag förstår. Stort tack för svar! Och tusen tack för alla superbra genomgångar, du har verkligen hjälpt mig genom denna kurs

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

@@emmaalmstrom8340 Tack själv, det är alltid kul att höra att jag kan vara till hjälp! 😊

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

@Footing Ball555 Ah, kan vara bra att veta. Tack för den infon! 😊

Är det inte egentligen Hreaktanter - Hprodukter för då får man ju rätt svar direkt och man behöver inte ändra på tecknet? När jag gör den rätta varianten får jag alltid fel tecken.

@Notle03

3 жыл бұрын

Fast på vissa fungerar mitt alternativ och på vissa fungerar endast den vanliga

KVG vart är ni?

Brukar en fråga kommer på prov att om reaktionen är endoterm eller exoterm? hur ska man veta om i reaktionen energi avges eller upptas?

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Det händer. Men som regel kan man inte bara "se" att en reaktion är endoterm eller exoterm (med några få undantag). Man måste alltid mäta på reaktionen, till exempel hur temperaturen förändras, för att se om den är endo- eller exoterm. Ibland händer det också att man skriver ut värdet på ΔH för reaktionen, och då vet man direkt att om ΔH 0 så är den endoterm. Men vad finns det då för undantag? Jo, för att bindningar ska kunna brytas krävs det alltid att man tillför energi. Detta är alltså alltid en endoterm process. Det omvända gäller också, att när bindningar uppstår, så frigörs det alltid energi. Det är alltså alltid en exoterm process. På så sätt kan man direkt "se" att den här processen är exoterm, för det uppstår bindningar mellan molekylerna (i det här fallet vätebindningar mellan vattenmolekylerna): H₂O(l) → H₂O(s) Ett undantag till är att förbränningar av kolföreningar (och de flesta andra oxidationer också) också alltid är exoterma. En spontan redoxprocess, till exempel när silverjoner (Ag⁺) och koppar (Cu) reagerar och omvandlas till silver (Ag) och kopparjoner (Cu²⁺), är också alltid exoterm.

@fozanahmadnasir3600

3 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Tusen tack för hjälpen

Hej! Hur kan temperaturen stiga om energi/värme avges till den omgivande lösningen? Blir det inte kallare om energi avges?

@MagnusEhinger01

Жыл бұрын

Det är faktiskt två processer som sker samtidigt. Vi tittar på när natriumhydroxid löses i vatten: NaOH(s) → Na⁺(aq) + OH⁻(aq) + energi Natriumhydroxiden förlorar i kemisk energi, men man kan säga den omgivande lösningen tar upp energin i form av värme. Därför stiger temperaturen i en exoterm reaktion, samtidigt som reaktanterna förlorar kemisk energi.

Hade du kunnat förklara vad det är som händer när koksalt hälls på is? Varför sänks isens fryspunkt? Och är det en endoterm eller exoterm reaktion? Tack på förhand!!:)

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

Lite förenklat, så är det så att när vattnet fryser måste dess rörelseenergi minskas så mycket att dess molekyler länkas ihop i en fast kristallstruktur. Eventuella joner i lösningen, till exempel Na⁺ och Cl⁻, sitter helt enkelt i vägen och gör att det är svårare för vattenmolekylerna att "mötas" och binda till varandra. Därför måste temperaturen och vattenmolekylernas rörelseenergi sjunka ännu mer innan de kan binda till varandra och frysa fast. Såvitt jag minns är processen endoterm, vilket är anledningen till att temperaturen sjunker till omkring -18°C när man blandar salt och is under optimala förhållanden.

@jakob6795

4 жыл бұрын

Magnus Ehinger Det jag inte förstår är, varför är den endoterm? Om lösningen blir kallare har den väl avgett värme och är därmed exoterm?

@jakob6795

4 жыл бұрын

Magnus Ehinger Undrar även varför temperaturen sjunker på vatten när man tillsätter koksalt... Avger vattnet energi? Och isåfall tar saltet upp den energin?

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

@@jakob6795 Nej, tvärtom. Här måste man skilja på vad som händer med reaktanterna och vad som händer dess omgivning. Reaktanterna (natriumkloriden i fast form) tar upp energi från omgivningen (den omgivande lösningen). Produkterna (natrium- och kloridjonerna lösta i vatten) har högre _kemisk_ energi. Den energin kommer från omgivningens värme. Värmeenergin hos den omgivande lösningen har alltså omvandlats till kemisk energi hos de lösta jonerna. Eftersom värmeenergin omvandlas till en annan typ av energi, sjunker temperaturen i lösningen.

snabb fråga, i endoterm är aktiveringsenergin samma solljuset eller 5:50

@MagnusEhinger01

Жыл бұрын

Aktiveringsenergin är den mängd energi som krävs för att reaktionen ska sätta igång. I fotosyntesen kommer den energin från solljuset, om det är det du menar.

Är den höga aktiveringsenergin i fotosyntesexemplet pga att fler bindingar behöver brytas, eller beror aktiveringsenergin på att bindngarna är starka?

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

Antalet bindningar spelar visserligen viss roll, men vad det gäller fotosyntesen är entalpin för koldioxid och vatten så pass låg (och bindningarna mellan atomerna i dem så pass starka) att aktiveringsenergin blir hög.

@svens3612

2 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Yes då fattar jag, tack!

Denna frågan: beräkna DeltaH Br2 + 2HCl -> Cl2 + 2HBr Jag får svaret till -82 men i facit står det plus 82. Hur vet man när det är plus eller minus för om man tar Hprodukter - Hreaktanter så blir det minus?

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Det beror på om reaktionen är exoterm eller endoterm. För exoterma reaktioner är ∆H 0. Vilken lärobok kommer frågan ur?

@agnetabengtsson7700

3 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Aa jo det visste jag men om inte det står, hur vet man då eller går det inte? Boken är modell och verklighet.

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

@@agnetabengtsson7700 Tack, då ska jag kolla upp den boken för att kunna ge ett vettigt svar.

@agnetabengtsson7700

3 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 👍

Kommer det fler videos om termokemi? Skulle du kunna göra om reduktion och oxidation också?

@Mustis1524

4 жыл бұрын

Han har videos om detta kzread.info/dash/bejne/g2hlt8-FlLrfk9o.html

@Nen_niN

4 жыл бұрын

Det finns videor om reduktion och oxidation.

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

På min hemsida har jag samlat alla mina videogenomgångar om termokemi här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi.html om oxidation och reduktion här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/oxidation-och-reduktion.html och om elektrokemi här: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/elektrokemi.html

@emiliabjorstig545

4 жыл бұрын

Magnus Ehinger tack så mycket ska kolla in dem :)

Upplösning av ammoniumnitrat i vatten. Vart kommer energin ifrån. Jag trodde att alla strävar efter att ha så låg energi. Så varför blir de till joner och varför reagerar de på det sätt som de gör

@MagnusEhinger01

10 ай бұрын

Energin kommer från rörelseenergin i de omgivande vattenmolekylerna. Reaktionen är spontan eftersom oordningen (entropin) i systemet ökar när ammoniumnitraten löses, trots att reaktionen är endoterm. Jag förklarar närmare hur det hänger samman i den här videogenomgången, men jag brukar betrakta det som överkurs i Kemi 1: www.ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi/entropi-gibbs-fria-energi.html

För 1 mol bildad CO2(g) avges 394 kJ värme. Hur vet man att det avges 394 kJ värme?

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

Det vet man för att snälla fysikaliska kemister innan mig har mätt upp det - det vill säga, jag har kollat upp det i min tabellsamling. Det här är alltså ingenting som kan räkna ut eller förväntas kunna utantill, utan det är som sagt ett uppmätt värde.

Hur urskiljer man endoterma och exoterma reaktioner? Exempelvis i en reaktion mellan järn och syre eller i allmänhet?

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

En endoterm reaktion är en reaktion där energi tas upp medan en exoterm reaktion är en reaktion där energi avges. Men går det att bara se på en reaktion om den är endoterm eller exoterm? Det kräver ett lite längre svar, men som tur är har jag det på den här länken: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi/hur-vet-man-om-en-reaktion-ar-exoterm-eller-endoterm.html 😊

Kung!

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

😊👑

vid 4:31 så ser det ut som att den avgivna energin inkluderar aktiveringsenergin i en exotermisk reaktion, men i min bok så ser det inte ut så, vad är rätt?

@MagnusEhinger01

28 күн бұрын

Nej den avgivna energin räknas från reaktanterna, och inkluderar inte aktiveringsenergin. Jag är ledsen om min bild är otydlig, men den avgivna energin är alltså lika med produkternas entalpi minus reaktanternas entalpi. I det här fallet (vid 4:31) får vi alltså att ∆H = H(produkter) - H(reaktanter).

@harryisback4365

28 күн бұрын

tack pookie

Hallå Magnus! Jag har en fundering om en exempeluppgift i din bok Kemi 1, det är exempeluppgift 7.2. I lösningsförslaget anger du massan i formeln q=CmT som 250 gram. Du adderar alltså 230 gram vatten och de 20 grammen löst kaliumhydroxid. Blir inte det egentligen fel om man gör det, och sen använder den specifika värmekapaciteten för vatten? Jag tänker att kaliumhydroxid har ju en annan specifik värmekapacitet än vatten?

@MagnusEhinger01

Жыл бұрын

Joa, det stämmer att det inte blir riktigt rätt, men approximationen är ändå tillräckligt nära för att det ska vara okej.

@gabrielkarlsson9379

Жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Ok! :)

Kan man tänka att en reaktion alltid är exoterm om den är spontan? Eftersom den kan ske utan tillförd energi. Då borde man ju kunna använda gibbs lag om fri energi för att kunna veta om reaktionen är exoterm eller endoterm.

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

För att kunna avgöra om en reaktion är spontan eller inte måste man också införa begreppet entropi. I en exoterm reaktion där entropin minskar är reaktionen inte spontan om temperaturen är alltför hög. I den här genomgången (som jag brukar betrakta som överkurs i Kemi 1) förklarar jag närmare hur det hänger samman: ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/termokemi/entropi-gibbs-fria-energi.html

Hej! Jag har inte förstått hur man vet om en reaktion är endoterm eller exoterm. Tack i förväg

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

Det finns flera olika sätt som man kan resonera på. Det enklaste är att man tittar på vad som händer i omgivningen. Om den blir kallare, så beror det på att reaktanterna har tagit upp energi från omgivningen. Då handlar det om en endoterm reaktion. Om det istället är så att omgivningen blir varmare (eller det avges ljus), så beror det på att reaktanterna har avgett energi till den, och då är reaktionen exoterm.

@hannaabdalla4873

4 жыл бұрын

Magnus Ehinger. Tack för hjälp

Borde inte entalpin för varje ämne lyda Einsteins special relativity? E=Mc^2 Dvs hur mycket energi det finns i ett ämne av viss massa.

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

Nej, det är inte samma energiform eftersom ämnenas massa inte förändras när de reagerar med varandra.

@aloosh1375

2 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Okej, väldigt bra poäng, tack

Hej Magnus! Utspädning av koncentrerad svavelsyra med vatten är tydligen exoterm eftersom värme avges. Min fråga är hur man vet att värme avges när den reaktionen sker? Finns det en tumregel som man bör kunna?

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

Som regel måste man mäta på en reaktion för att kunna avgöra om den är exoterm eller endoterm. Det går alltså inte att bara "se" på vilken reaktion som helst om den är exoterm eller endoterm. Vad det gäller spädning av svavelsyra, så har man helt enkelt noterat att det blir varmt när man späder koncentrerad svavelsyra, och därför vet man att det är en exoterm process. Det finns dock några tumregler som man hålla sig till. För det första är det så att när bindningar uppstår, så är det _alltid_ en exoterm process. Alltid. Till exempel är det här ett exempel på en exoterm process: H₂O(l) → H₂O(s). För det andra är spontana redoxprocesser exoterma. Med hjälp av den elektrokemiska spänningsserien (eller ämnenas normalpotentialer) kan jag räkna ut att den här reaktionen är spontan (och exoterm): Zn(s) + Cu²⁺(aq) → Zn²⁺(aq) + Cu(s) Men den omvända reaktionen är inte spontan (och endoterm): Zn²⁺(aq) + Cu(s) → Zn(s) + Cu²⁺(aq) För det tredje är förbränningar exoterma processer. (Och egentligen är ju en förbränning en slags spontan redoxprocess.) Det vet du egentligen redan av egen erfarenhet: Ett ljus som brinner avger till exempel både ljus- och värmeenergi. Sedan finns det då en massa processer som man vet är exoterma eller endoterma för att man har observerat vad som händer i dem. På en provuppgift kanske man då har skrivit ut värdet på ∆H, och då måste du lära dig att om ∆H 0 så är den exoterm.

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

Jag tyckte att din fråga var så bra, att jag bestämde mig för att göra en video av svaret: kzread.info/dash/bejne/n6mfyMt9ervclKg.html 😊

@jasminemosavina21a12

2 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Tack så jättemycket för ditt detaljerade svar och vad kul att du gjorde en video av frågan!

Når du sier «syre-molekyl» er det liksom ett annet navn på bara oksygenmolekyl på svenske?

@MagnusEhinger01

Жыл бұрын

Ja, exakt: Syremolekyl på svenska = O₂-molekyl = oksygenmolekyl på norska.

Är detta Kemi 1 eller 2?

@MagnusEhinger01

4 жыл бұрын

Detta är Kemi 1.

jag fattar inte vad du menar med att produkterna har lägre energi än reaktanterna 8:21 skulle du kunna förklara lite mer tack

lycka till idag alla 06:or

@MagnusEhinger01

Жыл бұрын

Instämmer; Lycka till! 😊

hur ska man veta inför ett prov om reaktioner är exoterma eller endoterma? mvh

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Som regel kan man inte bara "se" att en reaktion är endoterm eller exoterm (med några få undantag). Man måste alltid mäta på reaktionen, till exempel hur temperaturen förändras, för att se om den är endo- eller exoterm. Ibland händer det också att man skriver ut värdet på ΔH för reaktionen, och då vet man direkt att om ΔH 0 så är den endoterm. Men vad finns det då för undantag? Jo, för att bindningar ska kunna brytas krävs det alltid att man tillför energi. Detta är alltså alltid en endoterm process. Det omvända gäller också, att när bindningar uppstår, så frigörs det alltid energi. Det är alltså alltid en exoterm process. På så sätt kan man direkt "se" att den här processen är exoterm, för det uppstår bindningar mellan molekylerna (i det här fallet vätebindningar mellan vattenmolekylerna): H₂O(l) → H₂O(s) Ett undantag till är att förbränningar av kolföreningar (och de flesta andra oxidationer också) också alltid är exoterma. En spontan redoxprocess, till exempel när silverjoner (Ag⁺) och koppar (Cu) reagerar och omvandlas till silver (Ag) och kopparjoner (Cu²⁺), är också alltid exoterm.

@Arazkassem

3 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 wow trodde inte du skulle svara, grym e du, tack!!!

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

@@Arazkassem Jag svarar på så många kommentarer som jag kan och hinner. 😊

@jasminemosavina21a12

2 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Du skriver på andra stycket att för att bindningar ska kunna brytas krävs det alltid att man tillför energi - och att det alltid är en endoterm process. Men i exoterma processer krävs också aktiveringsenergi för att bindningarna ska brytas, så hur kan du skriva att det är en endoterm process? Dessutom skriver du att det alltid är en exoterm process när bindningar uppstår, men det kan väl vara en endoterm reaktion trots det?

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

@@jasminemosavina21a12 Ja, för att sätta igång en reaktion måste det alltid tillsättas en viss mängd energi för att bryta de första bindningarna. Denna process är _alltid_ endoterm, men _hela_ reaktionen kan ändå vara exoterm om det sedan avges mer energi än aktiveringsenergin. På samma sätt kan _hela_ reaktionen vara endoterm om den energi som frigörs när nya bindningar uppstår är mindre än aktiveringsenergin. En kemisk reaktion består i princip av två processer: Först måste bindningar brytas, och sedan uppstår nya bindningar. För att bryta bindningar krävs det alltid energi, och när nya bindningar uppstår avges det alltid energi. Beroende på vilken av de två energimängderna som är störst, blir hela den kemiska reaktionen antingen exoterm eller endoterm.

Begreppet "Entalpiförändring" hade du inte med i videon, kan du förklara den till mig?

@MagnusEhinger01

2 жыл бұрын

Entalpiförändring är detsamma som förändring av entalpi, vilket jag pratar om från 10:43 i videogenomgången. Den tecknas ∆H och innebär hur entalpin, _H,_ förändras för de ingående ämnena när reaktionen inträffar. Man kan definiera entalpiförändringen som ∆H = H(produkter) - H(reaktanter).

Jag är övertygad om att det är Johan Glans som pratar

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

…jag vet inte om jag ska ta det som en komplimang eller en förolämpning?

Detta är frågan: Beräkna med bindningsenergier värmeomsättningen vid reaktionen: N2(g) + 3H2(g) --> 2NH3(g) och sen skall man använda bindningsenergier för några olika kovalenta bindningar. Svaret skall bli att 93kJ frigörs och att reaktionen är exoterm. Hur gör man?

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Det kan jag tyvärr inte svara på.

@Notle03

3 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Så är det kanske fel i facit då?

@Notle03

3 жыл бұрын

För det är exakt så det står

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Vilken lärobok använder ni?

@Notle03

3 жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 Kemi 1, Modell och verklighet

Jag förstår inte varför du skriver inom parantes efter ämnen som (aq) eller (s)

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Det för att visa vilket aggregationstillstånd ämnena befinner sig i. Om de är i fast form lägger man till (s). Flytande form beskrivs med (l), som i engelskans _liquid,_ och ämnen som är i gasform beskrivs med (g). Ämnen som är lösta i vatten beskrivs med (aq) efter latinets _aqua_ = vatten.

@plankstek514

3 жыл бұрын

(aq) betyder att ämnet är löst i vatten, som i engelskans "aqua". (S) visar ämnets aggregationstillstånd. (S) som i engelskans solid. (S) = ämnet är i fast form.

magnus du säger att produkterna har lägre energiinnehåll än reaktanterna MEN i boken står typ så: i en exoterm reaktion som involverar hydratisering av joner, frigörs mer energi när joner hydratiseras (produkter) än vad som krävs för att bryta jonbindningarna (reaktanter). Detta gör reaktionen exoterm. jag ha prov snart och blir sååååå förvirrad kan du hjälpa mig tack

@MagnusEhinger01

Жыл бұрын

Ja, båda två är riktiga. När en reaktion är exoterm, så frigörs det energi. Det beror på att produkterna har lägre energi än reaktanterna. De som står i din bok är alltså att när jonerna löses i vatten får de lösta jonerna lägre energi än när jonföreningen var i fast form. Det beror på att det uppstår bindningar mellan jonerna och vattenmolekylerna. När de bindningarna uppstår frigörs det mer energi än vad som krävs för att bryta jonbindningarna i det fasta saltet.

@amala1488

Жыл бұрын

@@MagnusEhinger01 tack så mkt, en liten fundering här: När de bindningarna uppstår frigörs det mer energi än vad som krävs för att bryta jonbindningarna i det fasta saltet. men i det fallet bör inte produkterna ha högre energi än det fasta saltet, reaktanterna? eller va menas

@MagnusEhinger01

Жыл бұрын

@@amala1488 Nej, att det frigörs energi betyder att det avges eller "släpps ifrån" energi från reaktanterna när de omvandlas till produkter. Jämför med om du är rik, och har mycket pengar. Om du avger pengar kommer du att bli fattig, och ditt framtida jag (produkten) har mindre pengar än vad du hade från början (reaktanten).

Tjena, jag har en fråga. Ifall det krävs 439 KJ/mol för att bryta en C-H binding. Då frigörs det 439 KJ/mol när det skapas en C-H binding. Och då ifall man har metan Ch4, borde inte bildningsentalpin för den vara -4*439 KJ/mol= -1756/mol? Min kompis säger att det borde vara högre(närmare 0).

@MagnusEhinger01

3 жыл бұрын

Bildningsentalpin anger förändringen i entalpi vid bildning av 1mol av ett ämne ur grundämnena i deras stabilaste form vid STP. Det betyder att i bildningsentalpin ingår både att bindningar bryts (i ämnet i grundämnesform) och att bindningar bildas (i det bildade ämnet). Därför kan man inte bara räkna på hur mycket energi som frigörs när bindningar bildas i ett ämne.

du rädda mitt betyg

@jafem1926

28 күн бұрын

tack

@MagnusEhinger01

28 күн бұрын

Det är det som är mitt jobb! 😉

💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀💀